onsdag 22 december 2010

Den bredspårige trafikchefen för den smalspåriga järnvägen

Det kom ett brev till Länsmuseet från Karl-Axel i Hjo. Han berättar den spännande historien om August Westerlund, den legendariske trafikchefen för DONJ (Dala-Ockelbo-Norrsundets järnväg).

August Westerlund föddes 1853 i Örby, Västergörland. Till Ockelbotrakten kom August 1880 för att börja arbeta med järnvägsbyggande. Efter olika uppdrag i branchen blev han så småningom befordrad till trafikchef och flyttade in i Jädraås herrgård. År 1899 gifte han sig med Johanna "Hanna" Hedlund från Åmot. Inom loppet av sju år fick dom fem barn: Sven, Agda, Edward, Alfred och Adolf.

Alla barnen Westerlund föddes på Jädraås herrgård. Sven blev veterinär och dog 1986 i Torsås; Agda förblev ogift, utbildade sig till sjukgymnast och dog 1994 i Gävle; Edward blev civilingenjör och dog 1996 i Hjo; Alfred arbetade som bergsingenjör och dog 1979 i Hallstahammar. Adolf slutligen blev läroverksadjunkt och levde fram till sin död 2003 i Västra Frölunda, Göteborg.


I den gåva som Karl-Axel så generöst tillsänt Länsmuseet ingår tolv påsiktsfotografier (pappersbilder). Häften av fotona är interiörbilder från familjen Westerlunds bostad i Jädraås herrgård på 1910-talet; salen, kammaren, hallen, tamburen. En spännande inblick i ett högreståndshem i Gästrikland i början av förra seklet. Länsmuseet vill uttrycka sin stora tacksamhet för gåvan!


"Den bredspårige trafikchefen för den smalspåriga järnvägen" var en färgstark man som det finns många berättelser om. - Ångdressinen kallades i folkmun för "Huppen", vilket August ogillade. En dag ringde en kvinna till stationen och frågade om "Huppen hade gått från Ockelbo?" Det bar sig inte bättre än att det var Westerlund själv som svarade: "Vilken Hupp? Hupp åt helvete kärring!" blev svaret ...

Denna och andra historier om August Westerlunds tid i Jädraås har Rolf Sten skrivit på sin mycket innehållsrika järnvägshistoriska hemsida.

onsdag 17 november 2010

Succé med Bollnäs-tema på Arkivens dag!


Visning i våra föremålsmagasin hölls av Ann-Marie Björk.

Lördagen 13 november kl. 12-16 anordnade vi Arkivens dag med tema Bollnäs i våra lokaler på Styrmansgatan 4. Vi hade ett intressant program (se inlägg nedan!) för besökarna, inklusive fika med mandelkubbar!

Det är alltid en chanstagning att ordna sådana här dagar som kräver en ganska stor arbetsinsats där många i personalen är engagerade. Därför var det lite nervöst när vi kom strax före kl. 11 för att göra i ordning för att öppna - grinden skulle låsas upp, vår skylt skulle placeras ut, all teknik skulle sättas på - fungerade allt som det skulle?, fikabrödet och mjölken skulle dukas fram på bordet och inte minst skulle våra gästföreläsare hjälpas i ordning i vår tillfälliga föreläsningssal. Skulle det komma några besökare denna gråmulna och kalla dag?

Men - de första besökarna kom redan 11.30! Eftersom vi ändå var där så var det självklart att släppa in dem  - de kunde ju inte stå ute och frysa! När vi konstaterade att vi hade 29 besökare redan innan vi egentligen öppnat, insåg jag att dagen skulle bli en succé! Besökarna strömmade sedan på under hela dagen och det blev ganska trångt på vissa ställen i våra annars tomma lokaler. Det var jättetrevligt att se så många besökare!  

Våra programpunkter runt vår huvudperson, P. W. Häger, drog extra mycket folk. Vi hade en föreläsning av hans barn, Elisabeth Tjernlund, Ewa Häger och Lars Häger samt två visningar av ett bildspel med hans bilder. På föreläsningen var det så fullt med åhörare att några fick stå ända ut i korridoren - uppmärksamheten var naturligtvis rolig för våra föreläsare som rest från Stockholm, Uppsala och Västerås.

Johan Kock och Ylva Holmgren från Bollnäs museum och konsthall höll tillsammans tre föredrag, om den nya utställningen om Bollnäs, om den spännande berättelsen runt Margit Eriksson och hennes arkiv samt om Bollnäs-bördiga konstnärerna Fritiof Strandberg och Mårten Andersson. Till den sista föreläsningen visades även originalkonst fram. Vår egen byggnadsantikvarie Elsa Röing, som arbetar med Hälsingegårdsprojektet, höll en föreläsning om vilka Hälsingegårdar som är belägna i Bollnäs kommun.

Johan Kock och Ylva Holmgren från Bollnäs museum och konsthall berättar om en
kommande basutställning om Bollnäs.



 
Elisabeth Tjernlund, Lars Häger och Ewa Häger berättade
om sin pappa, journalisten och fotografen P. W. Häger.

Det var populärt med fika och fullsatt runt vårt fikabord hela dagen!

I faktarummet fanns byggnadsantikvarie Elsa Röing och arkeolog Per Thorén om besökare hade frågor. I faktarummet kunde besökarna också se på två mindre utställningar, den ena med arkeologiska fynd från Bollnäs kommun, den andra om Anderssons accidenstryckeri i Arbrå:
Ett lårben från människa som hittades vid Bosjön norr om Segersta på 1930-talet. Det har använts som rytminstrument och har tolv räfflor inristade på ena sidan. Ett ostronskal har använts för att dra över räfflorna! Benet är odaterat.


När området söder om Landaforsens kraftstation skulle byggas ut genomfördes en utgrävning av två högar i början av 1970-talet. I den ena hittades en mängd keramik. 

Vid Kölsjöns strand hittades dessa avslag och spån år 2000.


En vacker armring i brons hittades vid upptagning av potatis i en åker i Framnäs strax nor om Bolnäs tätort! Den ena änden av armringen slutar i ett smäckert djurhuvud.

Några smakprov från det stora arkivet från Anderssons accidenstryckeri: affisch för auktion
och "Hela Sveriges lilla trallgök" (!) Leon Liljequist
och ett underlag angående en skidtävling med färdig resultat i form av flygblad.

Mera från Anderssons: priskuranter, brevpapper och kuvert från Arbrå Velocipedfabrik och affisch och biljetter för "Gammel-Dansens Vänner" i Utomskogen!

Detta arkiv förtjänar verkligen att undersökas mera! Jag kommer att skriva mer om det framöver!
 Alla besökare vi pratade med uppskattade både program och utbud även om det ibland var svårt att hinna med alla programpunkter - det var mycket spännande att välja på. Både bildspel och filmerna om Knupbodarna och Bollnässtaden var också populära och ibland var sittplaserna slut.

När vi kl. 16.00 låste vår dörr kunde vi konstatera att vi haft hela 160 besökare - långt fler än vi kunnat gissa! Vi önskar att vi kunnat prata mer med er alla - hör gärna av dig om du vill berätta något för oss.

Vi tackar alla besökare för en mycket trevlig dag, inte minst alla som reste ner från Bollnäs-trakten till Gävle för att hälsa på oss! Välkomna tillbaka och boka gärna tid i vårt faktarum!

Nu börjar planeringen inför nästa Öppet hus i vår, närmare bestämt 9 april och då blir det tema Ockelbo!

torsdag 4 november 2010

Öppet hus med tema Bollnäs lördagen 13 november!

Kom till oss på Arkivens dag lördagen 13 november! Adressen är Styrmansgatan 4 i Gävle!
Vi har öppet hus och det är hela Bollnäs kommun som är temat för dagen.

Du kan lyssna på föredrag om den stilige mannen på bilden, fotografen och journalisten P. W. Häger och bildspel med hans bilder. Du kan höra berättelsen om Margit Erikssons arkiv som räddades via Allmänna arvsfonden och om Bollnäs-konstnärerna Fritiof Strandberg och Mårten Andersson. Se bilder från de många bygdefotograferna från Bollnäs! Vår byggnadsantikvarie Elsa Röing och vår arkeolog Katarina Eriksson svarar på frågor om byggnadsvård och fornlämningar. Missa inte våra sällsynta magasins- och arkivvisningar!

Vi lyssnar gärna på dina berättelser från Bollnäs!

Dessutom - vi bjuder våra besökare på kaffe och kubb från Bull-Olle i Bollnäs och Bravo-kola!

VÄLKOMMEN!

Här kan du läsa du hela programmet:

Föreläsningar i Ulfsparresamlingens studierum:
12.15-12.45 Bollnässtaden, en kommande basutställning. Utställningskoordinator Ylva Holmgren och intendent Johan Kock, Bollnäs museum och konsthall.
13.00-13.30 P. W. Häger. Elisabeth Tjernlund, Ewa Häger och Lars Häger berättar om sin pappa.
13.45-14.15 Margit Eriksson - Ett personöde via Allmänna arvsfonden. Utställningskoordinator Ylva Holmgren, Bollnäs museum och konsthall.
14.30-15.00 Hälsingegårdar i Bollnäs. Byggnadsantikvarie Elsa Röing, Länsmuseet Gävleborg.
15.15-15.45 Konstnärerna Fritiof Strandberg och Mårten Andersson. Intendent Johan Kock, Bollnäs museum och konsthall.

Bildspel och filmer i faktarummet, en trappa upp:
12.00-12.30 Filmen Fäbodsommar 1960, om fäboden Knupbodarna.
12.30-13.00 Bilder från P. W. Hägers stora bildsamling.
13.00-13.30 Bygdefotografer från Bollnäs.
13.30-14.00 Filmen Bollnässtaden 1851–1906.
14.00-14.30 Filmen Fäbodsommar 1960, om fäboden Knupbodarna.
14.30-15.00 Bilder från P.W. Hägers stora bildsamling.
15.00-15.30 Bygdefotografer från Bollnäs.
15.30-16.00 Filmen Bollnässtaden 1851–1906.

Visningar av våra magasin och arkiv:
12.30-13.00 Föremålsmagasinen.
13.00-13.30 Ulfsparresamlingen och arkiven.
13.30-14.00 Föremålsmagasinen.
14.00-14.30 Ulfsparresamlingen och arkiven.
14.30-15.00 Föremålsmagasinen.
15.00-15.30 Ulfsparresamlingen och arkiven.
Biljetter till visningarna delas ut på plats – det är ”först till kvarn” som gäller!
Vi kan ta emot 20 personer/visning.

Aktiviteter som pågår hela dagen:

• Vi visar arkeologiska fynd från Bollnäs.
• Vi visar en liten utställning med textilier från Bollnäs hemslöjdsförening.
• Vi visar prästen Jonas Offrells revolvergevär, byggt före Samuel Colt!
• Vi visar arkivhandlingar och böcker med anknytning till Bollnäs.
• Läs litteratur om länet, historia, arkeologi, konst, textil och mycket annat i biblioteket.
• Sök i våra bildsamlingar bland en halv miljon fotografier från länet.
• Ta del av bildbyråns arbete med att digitalisera våra bildsamlingar, bl.a. P. W. Hägers stora bildsamling. Hjälp oss identifiera personer och platser!
• Fråga om våra arkiv.
• Fråga vår arkeolog Katarina Eriksson om arkeologi i Bollnäs.
• Fråga vår byggnadsantikvarie Elsa Röing om Hälsingegårdar, byggnadsvård och
bebyggelsehistoria i Bollnäs.

fredag 29 oktober 2010

Läkerols reklamarkiv – Del 1 Gösta Ekman d.ä.


När man säger Gösta Ekman tänker säkert de flesta på filmer som Morrhår och ärtor, sketcher med herr Papphammar eller revyer såsom Glaset i örat. I dessa kan man se Gösta Ekman den yngre, döpt efter sin farfar, Gösta Ekman den äldre.
Gösta Ekman d.ä. (1890-1938) var en av Sveriges största skådespelare. Han spelade främst teater men förekom ofta på filmduken under filmens barndom på 1910- och 20-talet. Genombrottet kom i filmen Blott en dröm 1911. Då hade han redan spelat i olika teatersällskap under en längre tid. Genom sin starka scennärvaro och bildsköna utseende blev han snart en favorit bland publiken.
I Ahlgrens Tekniska Fabriks arkiv, som idag är i Länsmuseet Gävleborgs ägo, finns många så kallade reklamintyg, korta beskrivande texter om Läkeroltablettens förträfflighet av dåtidens kända personer med deras autograf. Reklamintygen användes i annonser under flera decennier.
Gösta Ekmans originalintyg.

År 1925 skrev Gösta Ekman sitt intyg för Läkerol. Intyget är i sin helhet handskrivet och adresserat till fabriken. Detta år var han verksam i den dramatiska pjäsen Dahlin och drottningen där han spelade författaren Olof von Dahlin och i filmerna En afton hos Gustaf III på Stockholms slott och Karl XII, där han i båda fall spelade den kungliga huvudrollen.
Han studerade noga sina roller tills han så gott som blev karaktären han skulle spela. Detta bidrog till en livsstil som i förtid skulle slita ut honom och leda till en önskan om perfektion som i sin tur förorsakade en stark prestationsångest. Av detta märktes inget vid hans framträdanden inför sin trogna publik som med åren kom att bli allt större. Han spelade huvudrollen i den första svenska ljudfilmen, Brokiga blad, som kom 1931. Tunga filmhuvudroller avlöste varandra, Intermezzo mot Ingrid Bergman, Swedenhielms och Johan Ulfstjerna. På scenen kunde man se honom i draman som Hamlet, i operetter som Glada Änkan och komedier som Gröna Hissen. Även utomlands var Gösta Ekman ett känt namn då han gjorde flera filmer i Tyskland, bl.a. Faust för mästerregissören F. W. Murnau.
Gösta Ekman gav sin sista föreställning på Svenska teatern i Helsingfors strax före jul 1937. Kort därefter insjuknade han i lunginflammation. Efter att komplikationer tillstött avled han i januari 1938. 100 000 människor kantade vägen för sorgetåget till begravningsgudstjänsten i Hedvig Eleonora kyrka på Östermalm, på andra sidan gatan från hans praktvåning på Artillerigatan.

måndag 25 oktober 2010

Hedvig Ulfsparres brevsamling


År 2005 fick Länsmuseet överta Hedvig Ulfsparres textilsamling från Nordiska Museet. Hedvig bodde på Hofors herrgård där hon var brukspatron Per Erikssons värdinna från 1905 och fram till hans död 1928. Hon flyttade då till Kungsgårdens herrgård som Per köpt 1925 och Hedvig ärvde.
I donationen ingick även hennes arkiv. Det består av samlat material om hemslöjden i Sverige men innehåller också mycket korrespondens från kontakter inom hemslöjds- och hembygdsrörelserna. Arkivet innehåller däremot inte så många privata handlingar då dessa förvarats av Hedvigs släktingar sedan hennes död 1963.
För några år sedan fick Länsmuseet privilegiet att låna Hedvig Ulfsparres brevsamling från hennes systerdotterdotter. Denna brevsamling består av brev mellan Hedvig och hennes föräldrar och syskon från 1890-tal fram till början av 1930-talet. Breven berättar om vardagsliv och högtidsdagar men även om resor och den stora ombyggnaden av Hofors herrgård. En stor del av de tidigaste breven handlar om hennes krävande utbildning till Röda kors-sköterska i Stockholm runt sekelskiftet.
Sedan hösten 2009 har Länsmuseet förmånen att ha ett mycket givande samarbete med vänföreningen Gävle Musei vänner i form av brevgrupp bestående av tio personer. Deras arbete består i att skriva av breven så att vi kan använda dem i vårt arbete. Vi träffas en gång i månaden då gruppen redovisar sitt arbete och läser upp de brev de skrivit av. Varje möte består av intressanta och trevliga diskussioner och jämförelser med uppgifter i andra brev, tolkningar av namn, forskning av både historia, personhistoria och äldre seder, åtföljt av kaffe och kaka. Alla bidrar med sin stora kunskap!
Här kommer ett av de drygt 250 brev gruppen hittills skrivit av. Det är en av de första brev Hedvig skriver från Hofors:


Kära lilla Mamma & Pappa & systrar !   
Hofors d. 14 Juni 04
Blott ett par rader, innan posten om en halftimme går. Började ett bref i går, men orkade inte fortsätta. Det är så mycket jag skulle vilja tala om. Vill blodt nu säga, att vi värkligen lyckades komma i väg i Söndags morgse. Här är helt enkelt förtjusande. Kontrasten från R[öda]. K[orset]. oerhörd. Jag njuter intensivt. Känner mig idag så kry, som jag knappast gjort på ett par år. Om inte det där bandet i bröstet satt & tryckte till ibland, skulle jag nästan kunnat inbilla mig att allting var godt & väl igän. – Brukspatronen är ändå snällare, än hvad jag visste om, hvilket vill säga ganska mycket ! Här är helt enkelt idealiskt i alla afseenden. Önskar bara att Ni alla vore här. Den ljufligaste stillhet & den härligaste luft. Trifdes ögonblickligen. Bruksp. har föreslagit frkn Stråhle att från Trolleholm besöka sina föräldrar & inte komma hem på en tid ännu, så att här är ingen som ser snedt på oss. – Skall skrifva närmare om allt möjligt , prof Edgren etc.
Många, många hälsn. från Hedvig

måndag 18 oktober 2010

Tvål- och parfymstaden Gävle - Del 3 Ahlgrens Tekniska Fabrik AB




Ahlgrens Tekniska Fabrik är idag mest känd för sina konfektyrprodukter – Läkerol, AKO-kola och Ahlgrens bilar. Firman började dock som en kemisk-teknisk fabrik som tillverkade bläck, skoputs, läderfärg, metallputs, tvättpulver, insektsmedel samt livsmedelsprodukter såsom äggersättnings-, lemonad-, jäst- och bakpulver.

En liten och idag okänd del av företaget ägnade sig åt parfymer. Det var grundaren Fredrik Ahlgrens hustru Sigrid som stod för denna verksamhet. Antalet parfymer och eau de cologne var många. Produkterna köptes från Tyskland eller Frankrike och ombuteljerades på egna flaskor som alla hade rikt dekorerade etiketter. Inspiration till parfymernas namn hämtades från kontinenten och de döptes till ”Extrait es bouquet”, ”Newmown hay” och ”Extrait concentré a violette de Nice”.


Parfymen ”Newmown hay” eller på svenska "Nyslaget hö" är intressant i detta sammanhang. Det var den första syntetiska doft som togs fram och lanserades av sin upptäckare Sir William Henry Perkin år 1883. Parfymen blev snabbt en succé och blev början på den syntetiska parfymindustrin. Den aktiva doftmolekylen hämtades från det naturligt förekommande och giftiga ämnet kumarin som återfinns i ett flertal växter, bland andra myskmadra, kvanne och klöver. Perkin upptäckte för övrigt av en slump även det syntetiska färgämnet anilin-lila eller mauvein, utvunnet ur tjära, i en process då han försökte få fram en syntetisk variant av malariamedicinen kinin.

Ahlgrens Tekniska Fabrik tog även fram en parfym till den stora industri- och slöjdutställningen i Gävle 1901. Etiketten föreställer själva expositionshuset:


I och med att Adolf Ahlgren tog över verksamheten efter Fredrik alltför tidiga död 1907, lades parfymverksamheten ner strax före första världskriget. I företagets arkiv finns etiketterna och även ett fåtal flaskor och förpackningar kvar. Etiketterna är prydligt inklistrade i en registerbok och små buntar är sedan förvarade i kuvert.

Lär dig mer om Ahlgrens spännande historia i Länsmuseets basutställning "Modärna tider"! Där kan du även se originaletiketter och förpackningar.

lördag 9 oktober 2010

"En av vårt lands främsta kamerakonstnärer."

Så skrev den illustrerade veckotidningen "Hvar 8 dag" i juli 1922. Artikeln handlade om den kände gävlefotografen Gustaf Reimers.

Gustaf Reimers kom till Gävle som fotointresserad 19-åring 1904. Han började som fotoassistent hos Carl Rudolph i hans ateljé på Nygatan 15. Reimers tog över ateljén 1908 och drev den sedan ända till 1946 då han flyttade till Ludvika.

Många gävlebor gick till Reimers ateljé och förevigade sig. Länsmuseet Gävleborg har ca 15 000 glasplåtar med porträtt från Reimers ateljé. Arbetet med att skanna och registrera plåtarna pågår nu för fullt och snart kommer dom att vara sökbara i webbdatabasen.

Gustaf Reimers blev också känd för sina vackra stadsbilder från Gävle. Många av motiven blev vykort och har flitigt exponerats genom åren; andra har synts mer sällan.

Vill Du veta mer om Gustaf Reimers och se ett urval av hans fotografier? Vill Du höra hur det gick till när Reimers tog det första flygfotot över Gävle 1913 och vem som samma år kom på tredje plats i mellanhopp på distriktsmästerskapen?

Kom då till Stadsbiblioteket i Gävle på torsdag (14 oktober) kl. 19.00 och lyssna. Varmt välkommen!!

Reimers ateljé på Nygatan 15, sedd från gårdssidan, med pesonal år 1915.

tisdag 5 oktober 2010

Korsstygn i sprakande färger


Har vi kanske mer än hundra, handkolorerade broderimönster i samlingarna? Det spred sig som en löpeld i västvärlden att brodera korssöm efter förlagor på papper och den stora vågen inföll mellan åren 1830-1860. Det var först och främst i Berlin som man på förtryckta rutpapper målade upp mönstren med rik nyansering inom varje färg. Man broderade kuddar, tofflor, strumpeband, hängslen, brasskärmar, mattor, möbelklädslar. Omtyckta motiv var blommor, buketter, tempel, ymnighetshorn, altare och små knähundar. Broderiet brukar kallas berlinerbroderi även om tillverkningen av mönster också förekom i Paris och Wien.

Broderierna utfördes med silke- eller ullgarn och ibland också med pärlor. Det var främst i borgerliga miljöer som denna trend slog rot och broderierna passade förmodligen bra i de för övrigt överlastade inredningarna.



Mönstren lånades mellan brodöserna och kunde efter slitage påbättras med täckande färg. Omkring 1840 fanns 21 firmor i Europa som framställde broderimönster med ca 14 000 olika motiv. Så småningom ersattes den mödosamma handkoloreringen med schablontryckta mönster – men då hade modet med yttäckande korssöm börjat spela ut sin roll.




Mot slutet av århundradet började viss kritik riktas mot dessa färgrika korssömsbroderier och den spirande hemslöjdsrörelsen gjorde ”tummen ned” för det massproducerade. I stället började man snegla långt bakåt, efter det opåverkade, efter det som var som en hälsning från förr och sprunget ur allmogens ofördärvade mönsterskatt. Dit räknades inte de här färgrika korssömsbroderierna.


Det får vara hur som helst med den saken. Vi som arbetar med arkiv och samlingar kan inte se oss mätta på de nästan ”självlysande” mönstren.

onsdag 29 september 2010

Tvål- och parfymstaden Gävle - Del 2 Tekniska AB Svea/L. Westerbergs tekniska fabrik

Tekniska AB Svea grundades år 1899 av flera stora företagare i Gävle, bl.a. konsul Oscar Flemming, fabrikören Gustaf Adolf Sjöström, grosshandlare J. A. Westergren och bryggaren Wadman. Fabriken uppfördes på Ruddammsgatan 15 i centrala Gävle. Tekniska AB Swea sålde sina varor i norra och mellersta Sverige. Som mest producerades ett hundratal artiklar.

År 1912 köpte Lars Westerberg företaget. Han hade redan en kemisk-teknisk fabrik, grundad 1876, som låg på Nygatan 10. Tekniska AB Svea flyttade till hans lokaler. Han sålde vidare företaget år 1920 till importaktiebolaget Carl Ohlin.

År 1926 flyttade Svea till en annan lokal på Södra Skeppsbron 20 i Gävle och i samband med detta införlivades Sasol AB, grundat av Birger Fogelberg, som var chef i Tekniska AB Flora, och doktor H. Cederberg. Företaget existerade 1913-1926. Man skulle producera tekniska och farmaceutiska artiklar och hade sina lokaler i Hagaström utanför Gävle. Den främsta produkten var ett desinfektionsmedel, Sasol.

Efter flera ägarbyten ägdes både Svea och Sasol under 1980-talet av företaget Gävle Industritjänst. Det är oklart vad som hände företaget vare sig efter 1980-talet. År 1979 dokumenterade Länsmuseet Sveas lokaler med en mängd bilder inför rivningen av deras produktionsbyggnad på Södra Skeppsbron i Gävle. Gävle Stadsarkiv har Tekniska AB Sveas övriga arkivhandlingar.

onsdag 22 september 2010

Tvål- och parfymstaden Gävle - del 1 Tekniska AB Flora

Denna serie inlägg kommer att handla om de så kallade kemisk-tekniska fabrikerna  i Gävle under 1800-talet och början av 1900-talet. Flera av dessa företags arkiv finns idag på Länsmuseet. Deras historia är idag mer eller mindre bortglömd. Många av dessa företag producerade en mängd produkter – lädersmörja, bläck, ost- och smörfärg, skäggvax, insektsmedel, lutpulver, äggersättningspulver, antiseptiska vatten, metallputs och halstabletter. De flesta producerade också parfym och eau de cologne och tvål. Förpackningarna är ofta prydda med vackra etiketter som är en guldgruva till dåtidens, det tidiga 1900-talets, formspråk.


Tekniska AB Flora grundade 1885 i Gävle av bl.a. borgmästare J. W. Petre. Snart hade man en produktansvarig som skickades på studieresa till Tyskland. Fabriken låg under denna tid på Första Tvärgatan på Brynäs.

Under perioden 1905-1948 var tvålen Florodol den viktigaste produkten. Den gick även på export till USA och var mycket populär bland svensk-amerikanerna. Företaget blev kunglig hovleverantör 1922. På bilden ses en av de vackra förpackningar tvålen paketerades i någon gång under tidigt 1920-tal.





Detta är några av många parfymetiketter från Tekniska AB Flora. Parfymerna har fantasifulla, lockande och alltid fransklingande namn som Fantaisie aux fleurs extrait d´odoeurs triple, Extrait d´odeur concentre dédié au monde élegant från Parfumerie Flora, Eau de cologne á la Violette de Nice, den alltid populära Ylang Ylang, Eau de cologne Royale med kungliga porträtt men även japanskinspirireade Geisha Bouquet. För herrarna fanns Véritable eau de verveine de russie och Bouquet Fin de siécle med följande lustiga etikett:


År 1950 övertogs företaget av AB Sunlight i Nyköping, ett dotterbolag till den stora Unileverkoncernen som idag äger varumärken som Dove, Lipton och Findus, Blå Band, Knorr och Axe/Rexona. Förr hade Unilever även märken som Lux, Pepsodent, Surf, Radiontvål, Vim och Sampo. Efter övertagandet bytte Flora företaget namn till AB Flora-Vinolia. Den tidigare konkurrenten Vinolia producerade bl.a. tvålar, schampo och Lypsyl. Hela Vinolias svenska produktion flyttades till Gävle, däribland produktionen av Lypsyl. Då flyttade företaget också till nya lokaler på Upplandsgatan på Brynäs. Redan 1955 lades produktionen ned i Gävle och flyttades till Nyköping.

tisdag 21 september 2010

Långbyxor från 1800-talet




Hemslöjdens kursgård i Leksand vill ibland komma och titta på föremål i våra magasin och de flitigaste besökarna är de som studerar sömnad och folkligt mode. För en tid sedan ville de titta på långbyxor från 1800-talet och jag plockade då fram ett par ur samlingarna med nummer GM 4075. Den enda information som fanns i museets katalog var att de ”tillhört soldat Ferm i Skogs socken” i södra Hälsingland.
Eftersom Länsmuseet har tillgång till Genline, svenska kyrkböcker på nätet så kunde jag inte motstå frestelsen och undersöka om han verkligen hade existerat.
Jo då, byxorna hade tillhört korpral Anders Ferm, född i Tyby, Mo socken den 25 februari 1795. Omkring 1830 dyker han upp som klensmed vid Gullgruva bruk i Skogs socken där han avlider 15/7 1868. På så sätt kunde jag ringa in honom och jag började misstänka att byxorna tillhört hans uniform vilket också byxornas snitt skvallrar om. Med hjälp av all information vi har skulle jag lätt kunna forska vidare.
Jag vill slå ett slag för vilka möjligheter det finns att släktforska i Länsmuseets Faktarum på Styrmansgata 4 i Gävle. Vi har massor av databaser och litteratur!
Det är frestande att göra en ”släktutredning” kring varje föremål som har ett namn knutet till sig. Det gör vi naturligtvis inte med alla våra föremål. Det räcker gott med tanken på att det är möjligt.
Om Du själv vill botanisera i vårt Faktarum med litteratur från hela Gävleborgs län på tema kulturhistoria, arkeologi, byggnadsvård mm eller titta i våra databaser kring släktforskning kan Du kontakta Faktarummet för att boka tid. Tel 026/655630

torsdag 16 september 2010

Tapeter



Det är så roligt när vår tapetsamling uppmärksammas! Jag bläddrade för några dagar sedan i våra gamla tapetkataloger för en kollegas räkning. Hon ställde upp för Gefle Dagblads som i sin artikelserie om byggnadsvård skall skriva om just tapeter och hur man väljer och anpassar tapeter i en gammal miljö. Vi har det smått ofattbara antalet 10 000 tapeter från hela Sverige som tillkom genom ett upprop i tidningen Land i samarbete med tapetfabriken Duro för snart 40 år sedan. Varje tapet är ju som ett litet konstverk och bakom varje tapet finns en formgivare. Alla tapeter som ingår i Länsmuseets samling är nu fotograferade och kommer i framtiden att vara tillgängliga via internet. Erik Lindbergs tapetmagasin i Gefle har försett många hem med tapeter och deras kataloger vittnar om att smaken är föränderlig men lika mycket om att smaken kommer tillbaka.

Ett kattuntäcke


En dag stod en besökare vid dörren till Länsmuseets magasin och frågade: ”Vill ni ha det här täcket, det är gammalt och jag använder det som sängöverkast nu” I plastkassen låg ett täcke prydligt hopvikt och bara genom en snabb blick och med bultande hjärta kunde jag konstatera vad det var. Ett sängtäcke av tryckt kattun med ett välkänt mönster, samma mönster som till den rödbottnade Delsbomössan, men i detta fall med mönstret tecknat mot ljus botten. (Ordet kattun kommer från det engelska ordet cotton = bomull och syftar på de tryckta bomullstyger som blev så populär under 1700-talet.)Täcket var stoppat med linblånor och försett med dekorativ sticksöm, bland annat i form av hjärtan. Ordet ”Hälsingland” for genom mitt huvud och mycket riktigt… enligt besökarens uppgift kom täcket ursprungligen från Söderala socken, väster om Söderhamn. Var det kanske ett brudtäcke? Ett täcke som sparats och vårdats men som i senare tid tappat kopplingen till sitt ursprung. Mönstret är ett 1700-talsmönster och sådana mönstrade bomullstyger var nog inte ovanliga hos välbärgade hälsingebönder på gårdarna. Tyget är med största sannolikhet tillverkat i Sverige och mönstret brukar förknippas med Sickla kattuntryckeri i Stockholm och med ett av kattuntryckerierna i Göteborg. Det fanns inget mönsterskydd förr i tiden utan man använde varandras mönster fritt. Men det börjar alltid snurra i en antikvaries hjärna. Fanns det inte ett kattuntryckeri i grannsocknen till Söderala, i Mo socken vid Flors linnemanufaktori? Visserligen bara under en kort period under slutet av 1700-talet. Man kan inte få svar på allt har jag lärt mig. Men frågeställningarna kan vara nog så spännande. Jag tackade ”ja!!” till täcket och besökaren vek ihop sin plastkasse lika prydligt som täcket varit vikt och gick sin väg.

tisdag 14 september 2010

Välkommen!

Välkommen till vår blogg! Här kommer vi antikvarier, Anna Forsberg, Ann-Marie Björk och Dan Lorén på avdelningen Samlingar på Länsmuseet Gävleborg att berätta om vårt arbete med våra arkiv och samlingar av föremål, textil, tapeter, fotografier, handlingar och böcker. Vi kommer att presentera nyförvärv och intressanta fakta!