Foton med hissade segel

Gävle Segel Sällskap grundades redan 1880 och lever fortfarande i högönsklig välmåga ute på Huseliiharen. Nyligen beslutade sällskapet att skänka närmare trehundra glasplåtar till Länsmuseet Gävleborg. Plåtarna föreställer framför allt seglingar under 1920-talet. De kan vara tagna av den kände Gävlefotografen Gustaf Reimers som var medlem i Gävle Segel Sällskap.

Den övre bilden visar grosshandlare Josef Johansson fina segelbåt "Ingvor", med en segelarea på 120 kvm, konstruerad av E. Herlin. På bilden ovan deltar Gävle Segel Sällskap i Norrlandsregattan i Sundsvallsfjärden, runt Alnön, år 1925. Åtminstone ett par hundra av motiven i samlingen föreställer segelbåtar.

Det finns andra motiv i samlingen också. Medlemmarnas fina bilar till exempel, parkerade i Furuvik vid en segling 1925. Och från 50-årsfesten på Grand Hotel den 8 mars 1930. Men huvuddelen är alltså marina motiv. Nedan en bild från seglingen från Kiel till Sandhamn 1925 och längst ner seglingar vid sällskapets hemmahamn Huseliiharen 1931.

 

Länsmuseet Gävleborg vill rikta ett varmt tack till Gävle Segel Sällskap för den fina negativsamlingen. Fotografierna kommer att förvaras i Länsmuseets klimatstyrda bildarkiv och finnas tillgängliga i våra digitala arkiv.

Ahlgrens Tekniska Fabrik och PIX

Sedan tidigare har Länsmuseet Gävleborg ett helt rum fyllt med reklammaterial, föremål och arkivalier från Ahlgrens Tekniska Fabrik AB och PIX AB. Hundra års samlade skatter, omkring 700 hyllmeter arkivalier och 200 hyllmeter föremål.

 

Alldeles nyligen har vi också förvärvat ca 15 000 fotografier från Ahlgrens Tekniska Fabrik och PIX. Fotosamlingen är en gåva från Cloetta när företaget nu avvecklat sin verksamhet i Gävle. Samlingen består av påsiktsbilder, diabilder och negativ på glas och film. Den står uppackad i arkivet och är tillgänglig för besök och forskning.

 

 

Ahlgrens Tekniska Fabrik startades av Fredrik Ahlgren 1885. Ett år senare kom även brodern Adolf Ahlgren med i verksamheten. I början tillverkades kemiskt-tekniska produkter som skokräm, golvpolish och bläck. År 1916 byggdes en ny fabrik på Brynäs för att tillverka halspastiller. (Längst ner i höger hörn huserar idag Länsmuseets arkiv där fotosamlingen nu finns.)

 

I slutet av 1970-talet byggdes fabriken på Brynäs ut. En modell för den kommanden utbyggnaden visas stolt upp på bilden ovan. Känner ni igen någon av personerna? Bilden nedan visar den fantastiska PIX-bilen, byggd av kartonger och småaskar. Denna och många andra underbara fotografier finns i Länsmuset Gävleborgs fotosamling från Ahlgrens Tekniska Fabrik. Stort tack för den generösa gåvan Cloetta!



Udda cyklar i samlingarna

I Länsmuseet Gävleborgs föremålssamlingar finns många spännande fordon. Vagnar, giggar, sparkar, slädar, rullstolar, bilar, båtar och cyklar. Ännu fler roliga farkoster finns förstås på bild i våra fotosamlingar.

 

Helgen 14-15 september 2013 anordnade Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle två fullspäckade museidagar med temat Udda fordon. Länsmuseet deltog med tre cyklar ur samlingarna.

 

 

Vi tog med en av våra tre höghjulingar. Cykeln är 160 cm hög, med ett stort och ett litet hjul. Framhjulet gjordes så stort för att det skulle gå fortare. Man kunde komma upp i 35 km/tim på 1800-talets dåliga vägar. Höghjulingarna tillverkades under en kort period på 1870-1880-talet. Under sadeln och pedalväskan står det på vår cykel: "Coventry Machinists Special Club Company LTD Makers".

 

 

Två äldre cyklar ur samlingarna fick också följa med till Järnvägsmuseet. I mitten av 1850-talet kom tysken Fischer på att man kunde sätta pedaler på framhjulet på de tidigare "sparkvagnarna". Våra cyklar är förmodligen från sent 1860-tal. År 1879 konstruerade engelsmannen Lawsson kedjedrivning av bakhjulet från pedaler som placerades mitt emellan hjulen. Och undefär så ser ju cyklarna fortfarande ut ...

Vår "säkerhetscykel" är från 1890-tal.

 

 

Peter Pluntky (i röd skjorta på bilden nedan) var med på museidagarna och berättade kunnigt och entusiasmerande om cykelns historia. Han exemplifierade sin berättelse

med Länsmuseet Gävleborgs cyklar som fanns på plats.

 

Se fler udda fordon i museets samlingar i våra webbdatabaser med föremål och foton:
www.sofie.xlm.se

På Länsmuseets Flickr-sida finns set med fotografier på cyklar, bilar, motorcyklar, spårvagnar, leksaker, kaféer, bensinmackar för och nu m m. Där kan du också själv kommentera bilderna och på så sätt bidra med din kunskap.

www.flickr.com/photos/lansmuseetgavleborg

Färgfoto: Torsten Röstlund

En dag för några veckor sedan var Torsten Röstlund och hälsade på oss på Länsmuseet. Med sig hade han flera hundra diabilder som han generöst skänkte till museet. Anne visade hur vi registrerar, digitaliserar och arbetar med bildsamlingarna. Och Torsten fick se en del av de negativ ur samlingen från hovfotograf Carl Larssons ateljé - som han själv tagit i mitten av 1940-talet!

Torsten utbildade sig till fotograf i Stockholm och jobbade i Carl Larssons ateljé 1946 under Gävleutställningen, när Gävle firade 500-årsjubileum. Bilden nedan visar en gymnastikuppvining under utställningen, som under sex sommarveckor besöktes av 750 000 personer. Efter några års arbete i ateljén utbildade sig Torsten till lärare, men fortsatte att fotografera, bl a med uppdrag från Turistföreningen.

Torsten Röstlund höll liv i sitt intresse för att fotogfera och ledde även fotokurser. Han var tidig med att ta färgbilder. I den samling som Länsmuseet nu fått finns färgdia från slutet av 1940-talet och framåt. Torsten använde Kodak chrome och därför har färgerna bevarats väl. I samlingen ingår också ett hundratal flygfoton i färg från hela Gästrikland (nedan Torsåker) som Torsten tagit "från ovan".

Vill du läsa mer om fotografen Torten Röstlund så skrev Gefle Dagblad ett helt uppslag om Torsten den 9 juni 2013: http://gd.se/nyheter/reportage/1.5962258-vart-tog-torstens-lada-med-bilder-vagen-

 

40 000 negativ från Lundhs Foto (del 5)

Det är mer än idrottsmän och -kvinnor som har fastnat på plåten under Lundhs första tid som fotograf i Gävle. Ju fler negativ vi hinner gå igenom, ju fler spännande motiv skannar vi fram på skärmen.

Redan 1929 köpte KF tomten i hörnet av Drottninggatan och Norra Kungsgatan. I huset som revs fanns Eskilstunabodens butik. År 1938 invigdes så det nya Konsumvaruhuset, en vacker funkisbyggnad med Gävles första rulltrappa.

Föremål från magasinen

Länsmuseets praktikanter Gabriella och Tamara har valt ut var sitt föremål ur samlingarna, fotograferat och skrivit en text här i bloggen:


Väckarklocka

Denna väckarklocka tillverkades i Tyskland.
Det är en gåva av Ulla Norin från Hille.

Klockan är rund och dess urtavla är gjord utav papper. På urtavlan står det med romerska siffror.

Nu för tiden så använder sig de flesta folk sin mobiltelefon som väckarklocka. Och om man väl andvänder sig av en riktig väckarklocka så är de inte i närheten av så fina som denna klocka.

Jag skulle i alla fall inte tacka nej till att ha en sådan på mitt nattduksbord.

Jag undrar om man hade lika ångest att stänga av denna klocka på morgonen förr i tiden som man har nu när man stänger av alarmet på sin mobil.

 

Askkopp

Den här askkoppen är gjort av gjutjärn och är silverfärgat.

Formen av askkoppen är ett ansikte (liknar Buddah) med öppen mun som bildar askoppens mynning. På baksidan stor det ”Skoglund & Olson Gefle”

Askkoppen är en gåva av Klara Olson från Oppala, Gävle. I samband med utställningen om Skoglund & Olson.

Personligen så tycker jag att askkoppen är väldigt fin och speciell, har aldrig sett någonting liknande.

Idag är man inte lika kreativ som förr, många använder inte askkopp överhuvud taget.

Två unika fotografier har hittats på Länsmuseet Gävleborg

På en hylla i ett tjänsterum på Länsmuseet hittades nyligen två fotografier från 1840-talet, tagna med den allra första fotografiska tekniken: daguerreotypin. Det är två porträtt av en man och en kvinna, okända för museets tjänstemän. Hur länge fotografierna legat där och hur dom kommit till museet är det inte någon som minns längre.

Daguerreotypin var en omständlig och kostsam process. Inte många människor i varje stad hade ekonomisk möjlighet att köpa en daguerreotyp. Kundkretsen var med andra ord rätt begränsad. Daguerreotypisterna blev tvungna att resa runt i landet för att hitta kunder. Efter några veckor på samma ställe var det dags att åka vidare till nästa stad.

För att hugade kunder skulle veta när daguerreotypisten kom till staden var det brukligt att annonsera i de lokala tidningarna. I Norrlandsposten den 27 februari 1844 stod att läsa:Porträttering medelst Daguerréotypen verkställes alla dagar till den 21 Maj uti Gästgifaren Herr Nymans Trädgård från kl. 9 f.m till kl. 7 e.m. Priserna äro 3, 4, 5, 6 och 8 Rdr B:ko. Obs. Det är derom föranstalladt att de personer som sitta till porträtteringen ej blifva besvärade af åskådare.  Anm. Äfven vid mulet väder lyckas det lika bra som vid solsken.
Vilh. Heineman, från Stockholm.

Kanske är det Heinemann som tagit de två daguerreotypier som nu hittats på Länsmuseet Gävleborg. Kanske är det någon av de andra daguerreotypister som besökte Gävle under 1840- och 1850-talen; A Derville från Paris, som kallade sig ”Daguerres elev”, J L Lewin från Stockholm, E Philipsen från Köpenhamn och Waldemar Renard från Kiel för att nämna några.

Eller varför inte en av de första i Gävle bofasta fotograferna, handlaren Erik Östman, som annonserar under mitten av 1850-talet om
”Portättering medelst Daguerreotypi och Photografi på Glas och Vaxduk till nedsatte priser. Porträtter och teckningar av andra föremål, troget efter naturen, kunna varje dag erhållas i gården n:o 229 vid västra tullen.” 

På Länsmuset Gävleborg finns nu sammanlagt nio daguerreotyper i det klimatreglerade bildarkivet.