Imorgon åker jag och mina kollegor på Kulturmiljö, Anna Lindgren och Joel Ringh, åker till årets Bokmässa som börjar på torsdag 22 september och pågår till söndag 25 september. Vi ska berätta om tre av våra projekt som cirklar runt Järnriket:
- Vår dokumentation av Ovako Hofors
- Ralph Erskines arkitektur i Gästrikland och vår bok ArkitekTur
- Hedvig Ulfsparres textilsamling och den kommande boken om hennes och Per Erikssons liv
Har du vägarna förbi - besök Gävleborgsmontern som kommer att vara fylld av aktiviteter varje dag!
tisdag 20 september 2011
måndag 8 augusti 2011
Den blivande tidningstecknaren från Gävle som besökte Gustaf Reimers fotoateljé
Jag har under två års tid arbetat med gävlefotografen Gustaf Reimers (1885-1963) porträttsamling. Samlingen består av drygt 15 000 glasnegativ från Reimers fotoateljé, tagna under åren 1912-1932. Gustaf Reimers verkade som fotograf i Gävle åren 1904-1947, först i Carl Rudolhps ateljé på Nygatan 15 fram till år 1908, därefter i eget namn. Sedemera kom han även att ha en filial på Kungsbäcksvägen 39 (nuvarande Café Bogården) dit han också flyttade med sin familj.
De flesta han porträtterade var vanliga gävlebor. Värnpliktiga blev lite av en specialitet för Reimers på grund av filialen i Kungsbäck. En av dessa som kom att bli berömd ser vi på bilderna nedan.
De flesta han porträtterade var vanliga gävlebor. Värnpliktiga blev lite av en specialitet för Reimers på grund av filialen i Kungsbäck. En av dessa som kom att bli berömd ser vi på bilderna nedan.
Tidningstecknaren Nils Melander, född 1895 i Gävle och död 1980 i Stockholm. Till vänster år 1916 som värnpliktig vid 5:e kompaniet, Hälsinge Regemente, I 14. Till höger porträtterad i olja av konstnären Axel Fridell år 1922. Detta konstverk finns att beskåda i Rettigs konstsalar, Länsmuseet Gävleborg på Södra Strandgatan i Gävle. Det är skänkt till museet av Nils Melanders änka efter hans död 1980.
Den allra första teckningen av Nils Melander som publicerades var i Arbetarbladet 1913. Det skall ha varit en politisk satirteckning. Han utbildade sig sedemera till teckningslärare i Stockholm, men övergick direkt till att arbeta som tecknare på diverse tidningar i huvudstaden. Åren 1922-1937 var han verksam vid Nya Dagligt Allehanda och från 1938 vid Svenska Dagbladet under signaturen NM. Melander arbetade främst med karikatyrer av politiker och andra kändisar men även med illustrationer, reportageteckningar och reklam.
Den allra första teckningen av Nils Melander som publicerades var i Arbetarbladet 1913. Det skall ha varit en politisk satirteckning. Han utbildade sig sedemera till teckningslärare i Stockholm, men övergick direkt till att arbeta som tecknare på diverse tidningar i huvudstaden. Åren 1922-1937 var han verksam vid Nya Dagligt Allehanda och från 1938 vid Svenska Dagbladet under signaturen NM. Melander arbetade främst med karikatyrer av politiker och andra kändisar men även med illustrationer, reportageteckningar och reklam.
Nils Melander med ritpennan i högsta hugg leder sina styrkor av tecknade gubbar och gummor in på Svenska Dagbladets redaktion vid nyåret 1938. (Klicka på bilden för att se den större!)
Produktionen av teckningar var enorm och det sägs att han under sin karriär, som sträckte sig över sex decennier, åstadkom fler än 50 000 teckningar. I dag finns ca 10 000 bevarade hos Riksarkivet. Efter hans död 1980 donerade änkan ett 50-tal teckningar och ett 10-tal akvareller till Länsmuseet Gävleborg. Nils Mellander var utan tvekan en av de mest betydelsefulla tidningstecknarna i Sverige under 1900-talet!
Johan Reberg
Produktionen av teckningar var enorm och det sägs att han under sin karriär, som sträckte sig över sex decennier, åstadkom fler än 50 000 teckningar. I dag finns ca 10 000 bevarade hos Riksarkivet. Efter hans död 1980 donerade änkan ett 50-tal teckningar och ett 10-tal akvareller till Länsmuseet Gävleborg. Nils Mellander var utan tvekan en av de mest betydelsefulla tidningstecknarna i Sverige under 1900-talet!
Johan Reberg
torsdag 14 juli 2011
Länsmuseet Gävleborg dyker upp på Flickr
Som ett av de första museerna i Sverige finns Länsmuseet Gävleborg nu på fotosajten Flickr - världens största bildtjänst med över fem miljarder fotografier som växer med ca 50 000 nya användare varje dag. På Flickr kan man titta på och ladda ner fotografier ur museets samlingar. Där kan du även kommentera bilderna, dela med dig av synpunkter och information och, med hjälp av en kartfunktion, se var bilderna är tagna.
Till en början visar vi tre utvalda "set" på Flickr:
- Bilder från när spårvägen i Gävle byggdes 1909
- Länsmuseets allra äldsta fotografier från 1840-1850-tal.
- Gävlebilder från 1900-talets början med motsvarande fotografioer tagna från samma plats idag.
- Bilder från när spårvägen i Gävle byggdes 1909
- Länsmuseets allra äldsta fotografier från 1840-1850-tal.
- Gävlebilder från 1900-talets början med motsvarande fotografioer tagna från samma plats idag.
Närmare 80 000 av Länsmuseets fotografier finns idag tillgängliga via en databas på museets hemsida. Genom att även lägga ut bilder på Flickr hoppas vi kunna öka intresset för länets kulturarv och göra museets samling av fotografier ännu mer tillgänglig och användbar. Flickr är även ett spännande sätt för oss att skapa dialog och få ny information om bilderna
Länsmuseets bilder på Flickr hittar du genom att söka på "Länsmuseet Gävleborg" på http://www.flickr.com/ eller genom att gå via direktlänken på museets hemsida http://www.lansmuseetgavleborg.se/
Se ett kort TV-inslag om satsningen här: http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_gavle?title=antika_gavlebilder_pa_internet&videoid=1793676&utm_medium=sharing&utm_source=permalink&utm_campaign=tv4play.se
Länsmuseets bilder på Flickr hittar du genom att söka på "Länsmuseet Gävleborg" på http://www.flickr.com/ eller genom att gå via direktlänken på museets hemsida http://www.lansmuseetgavleborg.se/
Se ett kort TV-inslag om satsningen här: http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_gavle?title=antika_gavlebilder_pa_internet&videoid=1793676&utm_medium=sharing&utm_source=permalink&utm_campaign=tv4play.se
Etiketter:
daguerreotyp,
Flickr,
Fotosamlingar,
Gävle,
spårvagn
fredag 10 juni 2011
Succe med AskArchivists på Twitter!
Torsdagens Twitter-händelse, #AskArchivists som jag skrivit om i nedanstående inlägg, väckte stor uppmärksamhet bland alla Twitter-användare och arkivintresserade. Totalt skrevs 7232 tweets av 1672 personer över hela världen!
Från Sverige medverkade Länsmuseet, Sveriges Järnvägsmuseum och Svenskt Visarkiv - två av tre institutioner från Gävle! Vi hoppas det blir en fortsättning nästa år och många idéer till liknande temadagar nämndes.
Men... vi är inte tillgängliga en dag varje år utan varje dag! Ring 026-65 56 47, maila anna.forsberg@xlm.se eller kontakta mig på twitter, @aurvandil!
![]() |
| Mitt "ordmoln" från #AskArchivists på Twitter - klicka för att se vad jag skrev om mest! |
Torsdagens Twitter-händelse, #AskArchivists som jag skrivit om i nedanstående inlägg, väckte stor uppmärksamhet bland alla Twitter-användare och arkivintresserade. Totalt skrevs 7232 tweets av 1672 personer över hela världen!
Från Sverige medverkade Länsmuseet, Sveriges Järnvägsmuseum och Svenskt Visarkiv - två av tre institutioner från Gävle! Vi hoppas det blir en fortsättning nästa år och många idéer till liknande temadagar nämndes.
Men... vi är inte tillgängliga en dag varje år utan varje dag! Ring 026-65 56 47, maila anna.forsberg@xlm.se eller kontakta mig på twitter, @aurvandil!
tisdag 7 juni 2011
Fråga om våra arkiv på Twitter 9 juni!
Hur gör jag?
Om du inte är registrerad på www.twitter.com - gör det först!
När du är är inloggad:
- skriv @aurvandil först i ditt meddelande och sedan din fråga - max 140 tecken!
- använd gärna också ämnet #AskArchivists för att göra det sökbart för alla som vill läsa!
- håll koll på min sida, http://twitter.com/#!/aurvandil, så kommer ditt svar inom kort!
Vad är då detta för något?
Idag finns det många så kallade sociala medier, Facebook, bloggar som den här och så finns det "mikrobloggen" Twitter. Där kan du registrera dig och få egen sida där du kan skriva inlägg och följa andra som skriver. Varje inlägg får vara maximalt 140 tecken!
För kulturarvsinstitutioner blir sociala medier allt viktigare för att nå alla som är intresserade av vårt arbete.Många arkiv, bibliotek och museer har upptäckt Twitter och använder det som en liten informationskanal om vad som händer. På Twitter är det enkelt att få kontakt med oss som jobbar på ett arkiv, museum eller bibliotek.
För att uppmärksamma både Twitter och arkiv har två engagerade personer, Charlotte Jensen och Anneke van Warden-Koets, startat evenemanget AskArchivist på Twitter. Läs mer på projektets hemsida, http://askarchivists.wordpress.com/.
Hittills är 122 arkiv anmälda. Det är bara Länsmuseet Gävleborg och Svenskt Visarkiv som är med här i Sverige!
fredag 27 maj 2011
Erik Bergman och Gästriklands hemslöjdsrörelse
![]() |
| Erik Bergman. Bild från Länsmuseet Gävleborgs bildarkiv. |
En av våra senaste upptäckter gäller Ingmar Bergmans far, Erik. Det är nog inte så känt att Ingmars föräldrar hade en stark koppling till Gävle men även övriga länet. Ingmars farföräldrar, Alma Eneroth och Axel Bergman, fick ett kort äktenskap. Axel dog redan efter tre år, då bodde familjen i Mörbylånga på Öland. Alma, född i Mo strax väster om Söderhamn år 1854, flyttade med sin lilla son Erik till sin mor i Söderhamn i slutet av 1880-talet.
I början av det nya seklet flyttade Alma och Erik till Gävle. Här växte Erik upp och han tog så småningom studentexamen i Gävle innan han flyttade till Uppsala för teologistudier. Han blev prästvigd 1912 och året därpå gifte han sig med Karin Åkerblom. Hon har också en tydlig Gävle-anknytning; hennes far, Johan Åkerblom, var trafikchef vid Gävle-Dala Järnväg. Erik och Karin bodde först i Gävle men flyttade sedan till Forsbacka där Erik blev pastoratsadjunkt 1913. De bodde i ett vackert hus på bruksområdet.
![]() |
| Ebba Fick talar i telefon. Hon och Erik planerade en vävkurs i Forsbacka. |
Erik var intresserad av sin hembygd och såg till att Gestriklands Fornminnesförening fick en vacker stenyxa som vi detaljerat berättat om ett tidigare inlägg på vår blogg. Han skänkte yxan till föreningen år 1917. Samma år hade Erik också kontakter med hemslöjdsrörelsen. Vi har hittat ett brev från Erik till Gestriklands hemslöjdsförenings drivande kraft och stöttepelare, Ebba Fick. Brevet handlar om en slöjdkurs som ska anordnas i Forsbacka. Brevet förvaras i Gestriklands hemslöjdsförenings arkiv som är i vår ägo:
![]() |
| Klicka på bilden för att se en större version! |
Forsbacka d. 31 Aug. 1917
Fröken Ebba Fick
Gefle
I enlighet med vårt samtal angående anordnadet af en hemslöjdskurs i Forsbacka jämte utställning och föredrag, så ber jag få meddela Fröken Fick, att jag satt mig i förbindelse dels med Fru Sjögren dels med öfverläraren vid härvarande skolor och att vi alla äro synnerligen tacksamma, om vi kunde få en dylik kurs anordnad här. Bästa tiden med hänsyn till lokal vore 7 januari – 5 februari 1918, då ingen läsning förekommer och två stora, präktiga skolsalar, som kunna förenas genom skjutdörrar, stå till förfogande. Beträffande bostad och mat åt lärarinnan har Fru Sjögren lofvat att draga försorg om, att sådant beredes ant. på brukshotellet el. och på annat lämpligt ställe.Då jag reser bort i morgon och blir borta sept. månad, så har jag varit angelägen att få meddela Fröken Fick detta i så god tid som möjligt, så att vi inte gå förlustige denna kurs.
Men jag beder att få vidare återkomma.Med utmärkt högaktning
Erik BergmanKursen hölls 14-31 januari 1918, enligt hemslöjdsföreningens styrelseberättelse. Antalet deltagare blev 13 och det framhålls särskilt i berättelsen att ”lärarinnans logis och vivre bekostades välvilligt av Forsbacka bruk”.
Denna kurs var förmodligen något av det sista Erik Bergman hann med att göra för det lokala kulturlivet. Familjen flyttade nämligen till Stockholm. Från 15 augusti 1918 är familjen överförd från Valbo församling, som Forsbacka ju tillhör, till Hedvig Eleonora församling där Erik hade fått tjänst. Hans karriär kröntes så småningom av utnämnandet till hovpredikant.![]() |
| Utdrag ur Valbo församlingsbok 1915-1925. Här står Ernst Ingmar Bergman införd som yngsta barn. Familjen är överstruken eftersom de flyttat från församlingen. |
Karin avled 1966 och Erik fyra år senare, 1970. De är båda begravda i släktens gav i Söderhamn. Ingmar Bergman avled i juli 2007 och är begravd vid Fårö kyrka på Gotland.
Läs mer om Ingmars koppling till Gävleborgs län i Börje Björklunds artikel "Ingmar Bergmans hälsingerötter" i Hälsingerunor 1992!
onsdag 25 maj 2011
Kungsgården - en av Gästriklands mest anrika herrgårdar
Kungsgårdens herrgård är en gammal bosättning. Den nämns första gången 1293 under namnet Wijbol. Under början av 1500-talet börjar namnet Kungsgården förekomma. Gården låg under kronan men byttes bort till Peder Andersson.
Under sent 1600-tal var herrgården och dess marker i släkten Uhrs ägo. Runt år 1760 anlades en stångjärnshammare som fick namnet Uhrfors. Det var också släkten Uhr som byggde om bostadshuset till sitt nuvarande utseende. Gården såldes senare till en släkting, Robert Fredrik Petré på Hofors och Hammarby bruk och ärvdes så småningom av hans son Thore Petré.
Under 1870-talet anlades ett finvalsverk. Petré-familjen gick i konkurs under sent 1870-tal och då lades Kungsgården under Hofors bruk. För att ordna upp företagets ekonomiska situation tog den nya ägaren A. O. Wallenberg år 1890 in den redan då välkände Per Eriksson. Han hade då utmärkt sig för sina goda kunskaper som förvaltare på det stora Finnåkers gods utanför Fellingsbro. Per Eriksson blev kvar på Hofors och kunde snart titulera sig brukspatron.
Under början av 1890-talet ödelades valsverket av en brand. År 1895 såldes Kungsgården av Hofors bruk. Herrgården stod länge tom och förföll.
Efter en lång utredning om hennes kvarlåtenskap övergick Kungsgården så småningom i Hushållsningsällskapets ägo. Sällskapet hade då sedan 1950 funnits på Kungsgården då man byggde sin kursgård strax bakom herrgårdens stora ekonomibyggnader. Deras verksamhet skulle finnas kvar i ett halvt sekel. I början av 2000-talet såldes herrgården till en privatperson och är ännu privat ägo.
![]() |
| Kungsgården på 1950-talet. |
Kungsgårdens herrgård är en gammal bosättning. Den nämns första gången 1293 under namnet Wijbol. Under början av 1500-talet börjar namnet Kungsgården förekomma. Gården låg under kronan men byttes bort till Peder Andersson.
Under sent 1600-tal var herrgården och dess marker i släkten Uhrs ägo. Runt år 1760 anlades en stångjärnshammare som fick namnet Uhrfors. Det var också släkten Uhr som byggde om bostadshuset till sitt nuvarande utseende. Gården såldes senare till en släkting, Robert Fredrik Petré på Hofors och Hammarby bruk och ärvdes så småningom av hans son Thore Petré.
Under 1870-talet anlades ett finvalsverk. Petré-familjen gick i konkurs under sent 1870-tal och då lades Kungsgården under Hofors bruk. För att ordna upp företagets ekonomiska situation tog den nya ägaren A. O. Wallenberg år 1890 in den redan då välkände Per Eriksson. Han hade då utmärkt sig för sina goda kunskaper som förvaltare på det stora Finnåkers gods utanför Fellingsbro. Per Eriksson blev kvar på Hofors och kunde snart titulera sig brukspatron.
Under början av 1890-talet ödelades valsverket av en brand. År 1895 såldes Kungsgården av Hofors bruk. Herrgården stod länge tom och förföll.
![]() |
| Hedvig Ulfsparre (1877-1963). |
Per Eriksson köpte dock själv Kungsgårdens herrgård 1925. Han hade tänkt bosätta sig där och bedriva jordbruk i stor skala men avlider redan 1928. Hedvig Ulfsparre, vars stora textilsamling Länsmuseet äger, var värdinna hos Per Eriksson fram till hans död. Hon ärvde då hela deras hem och Kungsgården och flyttade dit. Hedvigs syster Lotte bodde där redan eftersom hon hade hand om nyanlagda jordbruket och även sett till att herrgården hade renoverats.
Under årens lopp tog de ofta emot gäster och många är de prominenta gäster som besökt Kungsgårdens herrgård. Bland ett stort antal gäster kan nämnas konstnären och folkbildaren Gustaf Ankarcrona, landshövdingskan Eveline ”Lulla” Hamilton, landshövdingeparet Sven och Maja Lübeck, museichef Philibert Humbla, konstnärerna Ecke Hedberg och Wilhelm Smith samt medlemmar ut familjen Wallenberg. Hedvig bodde här fram till sin död 1963.
![]() |
| Flygfoto över Kungsgrådens herrgård från 1940-talet. |
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)










