Fotograf Emil Olsson från Kilafors

En oansenlig papplåda med påskriften "Emil Olsson" på hyllan i Länsmuseets arkiv väckte vår nyfikenhet. När vi tittade närmare i lådan visade den sig innehålla flera hundra glasplåtar och ytterligare ett hundratal bladfilmsnegativ.

Efter lite detektivarbete fick vi kontakt med Olle Andersson, ordförande i Hanebo hembygdsförening. Olle kom och tittade på bilderna och kunde berätta mer för oss om fotografen Emil Olsson från Jansbo i Hanebo församling nära Kilafors strax söder om Bollnäs.



 Emil Olsson på sin motorcykel vid Hedberg på Hälla, ca 1930.
Foto Emil Olsson / Länsmuseet Gävleborg.

Emil Olson föddes i Jansbo år 1907. När han gick sista året i skolan köpte han sin första kamera. Han fortsatte sedan att fotografera under hela sitt liv: familjen, släkten och vännerna, första bilen och motorcykeln.

Han gifte sig 1941 med Margareta "Greta" Persson från Järvsö, blev änkling 1981 och dog 1998. Under nästan ett helt sekel dokumenterade Emil livet och människorna i Kilaforstrakten.

Västansjö Kooperativa. Foto Emil Olsson / Länsmuseet Gävleborg.

Emil Olssons negativ förvaras i  syrafria fotokuvert i Länsmuseet Gävleborgs klimatreglerade arkiv. Nu har arbetet med att registrera, skanna och tillgängliggöra bilderna börjat.

Tillsammans med Hanebo hembygdsförening samlar vi information om vad bilderna föreställer - och vem personerna på fotografier är. Hela samlingen kommer under 2012 att göras sökbar i Länsmuseets webbdatabas. Har Du något att berätta om Emil Olsson? Hör av Dig till oss!!

Julfirande i Kilafors på 1920-talet (i mitten Emils storebror, Per Erik Olsson,
 och Jonas Andersson). Foto Emil Olsson / Länsmuseet Gävleborg.

Unik textilgåva från Bjuråker (del 2)

Men vilka var de, de som för gott år 1884 packade ned sina, som de förmodligen tyckte, gammalmodiga klädesplagg och flyttade till Vallsta i Arbrå socken? Det finns några ledtrådar att följa.

Turligt nog har nästan varje linneplagg, överdelar och skjortor, ägarens initialer broderade under halssprund framtill – oftast med röda korsstygn. Samma sak gäller de stickade tröjorna där man stickat in årtal och initialer.

Bondsonen Erik Persson föddes den 30 november 1841 på gården ”Pällas” i Norrhavra by i Bjuråkers socken. Han hade en syster, Marta som var några år äldre. Som ung noteras Erik Persson i husförhörslängden som ”casserad” – vilket innebar att han inte var duglig som soldat. Den 17 oktober 1869 gifte han sig med bonddottern Brita Larsdotter, född den 3 juni 1849 i byn Ramsjö i Bjuråker, ca en mil från Norrhavra. Brita Larsdotter bodde hemma tills hon gifte sig och flyttade till Erik i Norrhavra. Bondsonen Erik Persson blev nu bonde på gården tillsammans med hustrun. Eriks far avled 1870 och hans mor levde till 1882.

Erik Persson och Brita Larsdotter bodde i Norrhavra i 15 år. Under 1880-talet var det ca 60 familjer i Bjuråker som sålde sina gårdar till Iggesunds bruk som ville komma åt stora skogsarealer.  Vi kan anta att familjen hörde till denna grupp för att med kontanter på fickan flytta och starta något nytt.

Bland textilierna finns tre stickade tröjor med initialer och årtal. Dessa tröjor användes bland annat vid så kallade ”lekstugor” det vill säga på danstillställningar. Två av tröjorna har initialerna SEPS (Sonen Erik PersSon) samt årtalen 1863 och 1867. Båda tröjorna har likartade mönster och man kan misstänka att det är samma stickerska till båda. Tröjorna kom i Eriks ägo innan han gifte sig 1869 och inte minst bokstaven S (sonen) poängterar hans position i familjen. Den tredje stickade tröjan har initialerna HBLD (Hustrun Brita LarsDotter) och årtalet 1874. När Brita Larsdotter fick sin tröja 1874 hade hon varit gift i fyra år och samma år föddes det första barnet, Christina den 7 april.

De stickade tröjorna var ett mode som förekom i vissa socknar i Hälsingland runt 1800-talets mitt. Tröjorna bars både av gifta och ogifta kvinnor, bland annat i socknarna Ljusdal, Delsbo och Järvsö. Vid dräktinventeringen i Bjuråker år 1977 noterades 70 stycken stickade tröjor.

De handsydda överdelarna och skjortorna är naturligtvis handsydda och försedda med ägarens initialer. Är det Brita Larsdotter som sytt och broderat linneplaggen? I Ovansjö socken i Gästrikland har linneplaggen ibland fungerat som så kallade ”gåvoplagg” och skulle delas ut av den blivande bruden till mannen och hans släkt vid bröllopet . Har det funnits sammat tradition i Bjuråker i hälsingland?

Arkivens dag 12 november - vi gillar Söderhamn!

Lördagen den 12 november kl 11–16 har vi öppet hus och uppmärksammar Söderhamns kommun och dess historia!

Vi bjuder våra besökare på muffins och biscotti från Tewes konditori i Söderhamn!

Välkommen till Länsmuseet Gävleborg, Styrmansgatan 4 på Brynäs i Gävle!

En nyhet i är är att du kan åka buss gratis mellan de fyra arkiv som har öppet - se information längst ner!

Föreläsningar i Ulfsparresamlingens studierum:

12.00–12.45 Farmor och Amerikafebern - Från Rickebo på Bollnäs finnskog via Sandarne kolning till Minnesota. Karin Häger.

13.00–13.45 Skogen bakom palatset – om familjeföretaget Ljusne-Woxna Aktiebolag. Ingalill Jansson, Hallwylska museet.

14.00–14.30 Fiskarkapell i Söderhamn. Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg

15.00–15.30 Albert Blombergsson – konstnären från Söderhamn.

Ted Chikasha, Länsmuseet Gävleborg

Bildspel i faktarummet, en trappa upp:

11.00–16.00 Gamla och nya bilder från Söderhamns kommun

 

Visningar

12.30–13.00 Föremålsmagasinen.

13.00–13.30 Ulfsparresamlingen och arkiven.

13.30–14.00 Textilier från Flors linnemanufaktori, Mo.

14.00–14.30 Föremålsmagasinen.

14.30–15.00 Ulfsparresamlingen och arkiven.

15.00–15.30 Textilier från Flors linnemanufaktori, Mo.

Biljetter till visningarna delas ut på plats – det är ”först till kvarn” som gäller!

Vi kan ta emot 20 personer/visning.

 Utställningar:

• Arkeologiska fynd från Faxeholmen, Måndagsbäcken och Gårdsjösundet.

• Textilier från Hälsinglands södra hemslöjdsförening i entréns monter.

• Skisser över neonskyltar i Söderhamn och ritningar från Söderhamns mekaniska verkstad.

• Flygfoton från Söderhamn med omnejd.

Aktiviteter som pågår hela dagen:

• Fråga vår arkeolog Bo Ulfhielm om arkeologi i Söderhamns kommun.

• Fråga vår byggnadsantikvarie Daniel Olsson om byggnader i Söderhamns kommun.

• Läs litteratur om länet, historia, arkeologi, konst, textil och mycket annat i biblioteket.

• Sök i våra bildsamlingar.

• Ta del av bildbyråns arbete med att digitalisera våra bildsamlingar.

• Föreningarna DiBiS och SandarneKULT visar sina verksamheter.

 

Ta bussen och besök fler aktiviteter på Arkivens dag

Stadsbussarna kör en ”ringled” till aktiviteterna på Arkivens dag den 12 november:

Stadsbiblioteket 10.20, 10.50, 11.20 o s v

Stadsarkivet 10.22, 10.52, 11.22 o s v

Länsmuseets arkiv och magasin (Styrmansgatan 4) 10.28, 10.58, 11.28 o s v

Arkiv Gävleborg 10.30, 11.00, 11.30 o s v

Järnvägsmuseet 10.37, 11.07, 11.37 o s v

Stadsbiblioteket (se ovan)

Tiderna är tidigaste passertider, d v s bussen avgår INTE före dessa tider.

Unik textilgåva från Bjuråker (del 1)

Länsmuseet Gävleborg erbjöds i somras att ta emot en samling ”gamla kläder och textilier” från Bjuråkers socken i Norra Hälsingland. För några veckor sedan packades gåvan upp. Den visade sig bestå av sammanlagt ca 140 föremål varav 50 traditionella dräktplagg från mitten av 1800-talet och resten bäddtextilier av senare datum.

Det var bröderna Erik, Björn-Christian och Lars Olof Larsson som skänkte textilierna till Länsmuseet. Därtill en mindre fotosamling ”på släkten” i tjocka fotoalbum. Kläderna har tillhört brödernas mormors mor och far; skjortor, västar, kilmössor, sticktröjor, sydda strumpor, halskläden, pälsband, överdelar och bindmössor.

Bland plaggen hittades också en gammal hoprullad, gulnad och skrynklig tidning, ”Folkets Vän” utgiven i Gävle 17 april 1884. På tidningen står skrivet med blyerts ”Jon Larsson i Norrhavra” Tidningen har förmodligen kommit från någon granne och använts som emballage eller rulle för någon textil när hela familjen, Erik Persson, hustrun Brita Larsdotter och de två döttrarna Christina och Margta flyttade från byn Norrhavra i Bjuråker till gården Kurland i Vallsta, Arbrå socken den 12 maj 1884. Sedan dess verkar plaggen förblivit nedpackade och oanvända. Och tacka för det – de hade just gått in i ett nytt tidevarv. Det var nya idéer och nytt mode som gällde. Bondesamhället, det gamla, var under upplösning. Förmodligen tillhörde familjen den grupp hemmansägare som i det skogrika Bjuråker under 1880-talet sålde sitt hemman till Iggesunds bruk.

En del data om släkten bifogades också och plötsligt ”framkallas bilden” och sammanhangen faller på plats. Sådant är guld värt när man tar emot gåvor till ett museum. Men materialet ställer också frågor. Vi kommer att fortsätta letandet efter fler pusselbitar. Och berätta mer här på bloggen om vad vi hittar, förstås.



När Sickan Carlsson gjorde reklam för Läkerol

Året var 1938 och Sickan Carlsson hade åter en gång befäst sin status som ”hela Sveriges fästmö” i och med rollerna i sina senaste filmer. Nu kunde svenska folket se henne som Gertrud Brinkman i filmen Bara en trumpetare med Adolf Jahr och Elof Ahrle eller som Pyret Hansson i Blixt och dunder med Olof Winnerstrand och Åke Söderblom och med manus av Hasse Ekman som låtit sig inspireras av den engelske författaren P. G. Woodhouse bok Summer lightning.

I Gävle samlade Ahlgrens Tekniska Fabrik intyg för sin halstablett Läkerol från filmstjärnorna. Att Sickan också skulle vara en av raden av många kända personer som skulle skriva några rader om tablettens förträfflighet var en självklarhet. Ahlgrens fick många intyg genom kontakter med filmjournalisten Jules Berman. Säkerligen var det också Berman som ordnat en kontakt med Sickan Carlsson och så småningom skickades en maskinskriven liten vers med stjärnans prydliga autograf till företagets marknadsföringsavdelning för att bli en annons.

I vårt arkiv finns både originalet och annonsen kvar fastän "hela Sveriges fästmö" insomnade i förrgår, 96 år gammal:

Länsmuseet Gävleborg åker till Bokmässan!

Imorgon åker jag och mina kollegor på Kulturmiljö, Anna Lindgren och Joel Ringh, åker till årets Bokmässa som börjar på torsdag 22 september och pågår till söndag 25 september. Vi ska berätta om tre av våra projekt som cirklar runt Järnriket:

- Vår dokumentation av Ovako Hofors
- Ralph Erskines arkitektur i Gästrikland och vår bok ArkitekTur
- Hedvig Ulfsparres textilsamling och den kommande boken om hennes och Per Erikssons liv

Har du vägarna förbi - besök Gävleborgsmontern som kommer att vara fylld av aktiviteter varje dag!

Den blivande tidningstecknaren från Gävle som besökte Gustaf Reimers fotoateljé

Jag har under två års tid arbetat med gävlefotografen Gustaf Reimers (1885-1963) porträttsamling. Samlingen består av drygt 15 000 glasnegativ från Reimers fotoateljé, tagna under åren 1912-1932. Gustaf Reimers verkade som fotograf i Gävle åren 1904-1947, först i Carl Rudolhps ateljé på Nygatan 15 fram till år 1908, därefter i eget namn. Sedemera kom han även att ha en filial på Kungsbäcksvägen 39 (nuvarande Café Bogården) dit han också flyttade med sin familj.

De flesta han porträtterade var vanliga gävlebor. Värnpliktiga blev lite av en specialitet för Reimers på grund av filialen i Kungsbäck. En av dessa som kom att bli berömd ser vi på bilderna nedan.

Tidningstecknaren Nils Melander, född 1895 i Gävle och död 1980 i Stockholm. Till vänster år 1916 som värnpliktig vid 5:e kompaniet, Hälsinge Regemente, I 14. Till höger porträtterad i olja av konstnären Axel Fridell år 1922. Detta konstverk finns att beskåda i Rettigs konstsalar, Länsmuseet Gävleborg på Södra Strandgatan i Gävle. Det är skänkt till museet av Nils Melanders änka efter hans död 1980.

Den allra första teckningen av Nils Melander som publicerades var i Arbetarbladet 1913. Det skall ha varit en politisk satirteckning. Han utbildade sig sedemera till teckningslärare i Stockholm, men övergick direkt till att arbeta som tecknare på diverse tidningar i huvudstaden. Åren 1922-1937 var han verksam vid Nya Dagligt Allehanda och från 1938 vid Svenska Dagbladet under signaturen NM. Melander arbetade främst med karikatyrer av politiker och andra kändisar men även med illustrationer, reportageteckningar och reklam.

Nils Melander med ritpennan i högsta hugg leder sina styrkor av tecknade gubbar och gummor in på Svenska Dagbladets redaktion vid nyåret 1938. (Klicka på bilden för att se den större!)

Produktionen av teckningar var enorm och det sägs att han under sin karriär, som sträckte sig över sex decennier, åstadkom fler än 50 000 teckningar. I dag finns ca 10 000 bevarade hos Riksarkivet. Efter hans död 1980 donerade änkan ett 50-tal teckningar och ett 10-tal akvareller till Länsmuseet Gävleborg. Nils Mellander var utan tvekan en av de mest betydelsefulla tidningstecknarna i Sverige under 1900-talet!

Johan Reberg

Länsmuseet Gävleborg dyker upp på Flickr

Som ett av de första museerna i Sverige finns Länsmuseet Gävleborg nu på fotosajten Flickr - världens största bildtjänst med över fem miljarder fotografier som växer med ca 50 000 nya användare varje dag. På Flickr kan man titta på och ladda ner fotografier ur museets samlingar. Där kan du även kommentera bilderna, dela med dig av synpunkter och information och, med hjälp av en kartfunktion, se var bilderna är tagna.

Till en början visar vi tre utvalda "set" på Flickr:
- Bilder från när spårvägen i Gävle byggdes 1909
- Länsmuseets allra äldsta fotografier från 1840-1850-tal.
- Gävlebilder från 1900-talets början med motsvarande fotografioer tagna från samma plats idag.

Närmare 80 000 av Länsmuseets fotografier finns idag tillgängliga via en databas på museets hemsida. Genom att även lägga ut bilder på Flickr hoppas vi kunna öka intresset för länets kulturarv och göra museets samling av fotografier ännu mer tillgänglig och användbar. Flickr är även ett spännande sätt för oss att skapa dialog och få ny information om bilderna
Länsmuseets bilder på Flickr hittar du genom att söka på "Länsmuseet Gävleborg" på http://www.flickr.com/ eller genom att gå via direktlänken på museets hemsida http://www.lansmuseetgavleborg.se/

Se ett kort TV-inslag om satsningen här: http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_gavle?title=antika_gavlebilder_pa_internet&videoid=1793676&utm_medium=sharing&utm_source=permalink&utm_campaign=tv4play.se

Succe med AskArchivists på Twitter!



Mitt "ordmoln" från #AskArchivists på Twitter - klicka för att se vad jag skrev om mest!

Torsdagens Twitter-händelse, #AskArchivists som jag skrivit om i nedanstående inlägg, väckte stor uppmärksamhet bland alla Twitter-användare och arkivintresserade. Totalt skrevs 7232 tweets av 1672 personer över hela världen!

Från Sverige medverkade Länsmuseet, Sveriges Järnvägsmuseum och Svenskt Visarkiv - två av tre institutioner från Gävle! Vi hoppas det blir en fortsättning nästa år och många idéer till liknande temadagar nämndes.

Men... vi är inte tillgängliga en dag varje år utan varje dag! Ring 026-65 56 47, maila anna.forsberg@xlm.se eller kontakta mig på twitter, @aurvandil!

Fråga om våra arkiv på Twitter 9 juni!

Torsdagen 9 juni kl. 9.00-16.00 kan du fråga allt du vill veta om våra arkiv och bibliotek på Länsmuseet Gävleborg - på Twitter, www.twitter.com!

Hur gör jag?
Om du inte är registrerad på www.twitter.com - gör det först!
När du är är inloggad:
- skriv @aurvandil först i ditt meddelande och sedan din fråga - max 140 tecken!
- använd gärna också ämnet #AskArchivists för att göra det sökbart för alla som vill läsa!
- håll koll på min sida, http://twitter.com/#!/aurvandil, så kommer ditt svar inom kort!

Vad är då detta för något?
Idag finns det många så kallade sociala medier, Facebook, bloggar som den här och så finns det "mikrobloggen" Twitter. Där kan du registrera dig och få egen sida där du kan skriva inlägg och följa andra som skriver. Varje inlägg får vara maximalt 140 tecken! 

För kulturarvsinstitutioner blir sociala medier allt viktigare för att nå alla som är intresserade av vårt arbete.Många arkiv, bibliotek och museer har upptäckt Twitter och använder det som en liten informationskanal om vad som händer. På Twitter är det enkelt att få kontakt med oss som jobbar på ett arkiv, museum eller bibliotek.

För att uppmärksamma både Twitter och arkiv har två engagerade personer, Charlotte Jensen och Anneke van Warden-Koets, startat evenemanget AskArchivist på Twitter. Läs mer på projektets hemsida, http://askarchivists.wordpress.com/.

Hittills är 122 arkiv anmälda. Det är bara Länsmuseet Gävleborg och Svenskt Visarkiv som är med här i Sverige!
 

Erik Bergman och Gästriklands hemslöjdsrörelse

Erik Bergman. Bild från Länsmuseet Gävleborgs bildarkiv.

Sedan några månader tillbaka har vi letat uppgifter till vår bok om Hedvig Ulfsparres och Per Erikssons liv och arbete inom hemslöjdsrörelsen och järnhanteringen i Gästrikland, hela länet och faktiskt stora delar av Sverige. Vi har många intressanta arkiv med mängder av material, till exempel Gästriklands Hemslöjdsförening och Hedvigs eget arkiv. Vi går igenom dessa för att sammanställa fakta för att bilden av tiden och människorna ska bli så komplett som möjligt.

En av våra senaste upptäckter gäller Ingmar Bergmans far, Erik. Det är nog inte så känt att Ingmars föräldrar hade en stark koppling till Gävle men även övriga länet. Ingmars farföräldrar, Alma Eneroth och Axel Bergman, fick ett kort äktenskap. Axel dog redan efter tre år, då bodde familjen i Mörbylånga på Öland. Alma, född i Mo strax väster om Söderhamn år 1854, flyttade med sin lilla son Erik till sin mor i Söderhamn i slutet av 1880-talet.

I början av det nya seklet flyttade Alma och Erik till Gävle. Här växte Erik upp och han tog så småningom studentexamen i Gävle innan han flyttade till Uppsala för teologistudier. Han blev prästvigd 1912 och året därpå gifte han sig med Karin Åkerblom. Hon har också en tydlig Gävle-anknytning; hennes far, Johan Åkerblom, var trafikchef vid Gävle-Dala Järnväg. Erik och Karin bodde först i Gävle men flyttade sedan till Forsbacka där Erik blev pastoratsadjunkt 1913. De bodde i ett vackert hus på bruksområdet.

Ebba Fick talar i telefon. Hon och Erik planerade en vävkurs i Forsbacka. 

Erik var intresserad av sin hembygd och såg till att Gestriklands Fornminnesförening fick en vacker stenyxa som vi detaljerat berättat om ett tidigare inlägg på vår blogg. Han skänkte yxan till föreningen år 1917. Samma år hade Erik också kontakter med hemslöjdsrörelsen. Vi har hittat ett brev från Erik till Gestriklands hemslöjdsförenings drivande kraft och stöttepelare, Ebba Fick. Brevet handlar om en slöjdkurs som ska anordnas i Forsbacka. Brevet förvaras i Gestriklands hemslöjdsförenings arkiv som är i vår ägo:

Klicka på bilden för att se en större version!

Forsbacka d. 31 Aug. 1917

Fröken Ebba Fick

Gefle

I enlighet med vårt samtal angående anordnadet af en hemslöjdskurs i Forsbacka jämte utställning och föredrag, så ber jag få meddela Fröken Fick, att jag satt mig i förbindelse dels med Fru Sjögren dels med öfverläraren vid härvarande skolor och att vi alla äro synnerligen tacksamma, om vi kunde få en dylik kurs anordnad här. Bästa tiden med hänsyn till lokal vore 7 januari – 5 februari 1918, då ingen läsning förekommer och två stora, präktiga skolsalar, som kunna förenas genom skjutdörrar, stå till förfogande. Beträffande bostad och mat åt lärarinnan har Fru Sjögren lofvat att draga försorg om, att sådant beredes ant. på brukshotellet el. och på annat lämpligt ställe.

Då jag reser bort i morgon och blir borta sept. månad, så har jag varit angelägen att få meddela Fröken Fick detta i så god tid som möjligt, så att vi inte gå förlustige denna kurs.

Men jag beder att få vidare återkomma.

Med utmärkt högaktning

Erik Bergman

Kursen hölls 14-31 januari 1918, enligt hemslöjdsföreningens styrelseberättelse. Antalet deltagare blev 13 och det framhålls särskilt i berättelsen att ”lärarinnans logis och vivre bekostades välvilligt av Forsbacka bruk”.

Denna kurs var förmodligen något av det sista Erik Bergman hann med att göra för det lokala kulturlivet. Familjen flyttade nämligen till Stockholm. Från 15 augusti 1918 är familjen överförd från Valbo församling, som Forsbacka ju tillhör, till Hedvig Eleonora församling där Erik hade fått tjänst. Hans karriär kröntes så småningom av utnämnandet till hovpredikant.

Utdrag ur Valbo församlingsbok 1915-1925. Här står Ernst Ingmar Bergman införd som yngsta barn. Familjen är överstruken eftersom de flyttat från församlingen.

Karin avled 1966 och Erik fyra år senare, 1970. De är båda begravda i släktens gav i Söderhamn. Ingmar Bergman avled i juli 2007 och är begravd vid Fårö kyrka på Gotland.

Läs mer om Ingmars koppling till Gävleborgs län i Börje Björklunds artikel "Ingmar Bergmans hälsingerötter" i Hälsingerunor 1992!

Kungsgården - en av Gästriklands mest anrika herrgårdar



Kungsgården på 1950-talet.

Kungsgårdens herrgård är en gammal bosättning. Den nämns första gången 1293 under namnet Wijbol. Under början av 1500-talet börjar namnet Kungsgården förekomma. Gården låg under kronan men byttes bort till Peder Andersson.

Under sent 1600-tal var herrgården och dess marker i släkten Uhrs ägo. Runt år 1760 anlades en stångjärnshammare som fick namnet Uhrfors. Det var också släkten Uhr som byggde om bostadshuset till sitt nuvarande utseende. Gården såldes senare till en släkting, Robert Fredrik Petré på Hofors och Hammarby bruk och ärvdes så småningom av hans son Thore Petré.

Under 1870-talet anlades ett finvalsverk. Petré-familjen gick i konkurs under sent 1870-tal och då lades Kungsgården under Hofors bruk. För att ordna upp företagets ekonomiska situation tog den nya ägaren A. O. Wallenberg år 1890 in den redan då välkände Per Eriksson. Han hade då utmärkt sig för sina goda kunskaper som förvaltare på det stora Finnåkers gods utanför Fellingsbro. Per Eriksson blev kvar på Hofors och kunde snart titulera sig brukspatron.

Under början av 1890-talet ödelades valsverket av en brand. År 1895 såldes Kungsgården av Hofors bruk. Herrgården stod länge tom och förföll.

Hedvig Ulfsparre (1877-1963).

Per Eriksson köpte dock själv Kungsgårdens herrgård 1925. Han hade tänkt bosätta sig där och bedriva jordbruk i stor skala men avlider redan 1928. Hedvig Ulfsparre, vars stora textilsamling Länsmuseet äger, var värdinna hos Per Eriksson fram till hans död. Hon ärvde då hela deras hem och Kungsgården och flyttade dit. Hedvigs syster Lotte bodde där redan eftersom hon hade hand om nyanlagda jordbruket och även sett till att herrgården hade renoverats.

Under årens lopp tog de ofta emot gäster och många är de prominenta gäster som besökt Kungsgårdens herrgård. Bland ett stort antal gäster kan nämnas konstnären och folkbildaren Gustaf Ankarcrona, landshövdingskan Eveline ”Lulla” Hamilton, landshövdingeparet Sven och Maja Lübeck, museichef Philibert Humbla, konstnärerna Ecke Hedberg och Wilhelm Smith samt medlemmar ut familjen Wallenberg. Hedvig bodde här fram till sin död 1963.

Flygfoto över Kungsgrådens herrgård från 1940-talet.

Efter en lång utredning om hennes kvarlåtenskap övergick Kungsgården så småningom i Hushållsningsällskapets ägo. Sällskapet hade då sedan 1950 funnits på Kungsgården då man byggde sin kursgård strax bakom herrgårdens stora ekonomibyggnader. Deras verksamhet skulle finnas kvar i ett halvt sekel. I början av 2000-talet såldes herrgården till en privatperson och är ännu privat ägo.

Välkommen till Öppet hus med tema Ockelbo!

PROGRAM
Öppet hus med tema Ockelbo!

Lördagen den 9 april kl 12–16 har vi öppet hus och uppmärksammar
Ockelbo och dess teknikhistoria!

Välkommen till Länsmuseet Gävleborg, Styrmansgatan 4 på Brynäs i Gävle.

Vi bjuder våra besökare på kaffe och kanelbulle från Mattes Bröd!

Föreläsningar i Ulfsparresamlingens studierum:
12.15–12.45 Lena Eriksson, Skinnarsonen som blev tygtryckare i Ockelbo.
13.00–13.30 Joel Ringh, Järnriket Gästrikland.
13.45–14.15 Per Wilhelmsson, Projektet Ockelbo expo.
14.30–15.00 Per Ericsson, Erik Lundgren och Ockelboskotern.

Bildspel och filmer i faktarummet, en trappa upp:
12.00–16.00 Bygdefotografer i Ockelbo.

Visningar av våra magasin och arkiv:
12.30–13.00 Föremålsmagasinen.
13.00–13.30 Ulfsparresamlingen och arkiven.
13.30–14.00 Föremålsmagasinen.
14.00–14.30 Ulfsparresamlingen och arkiven.
14.30–15.00 Föremålsmagasinen.
15.00–15.30 Ulfsparresamlingen och arkiven.

Biljetter till visningarna delas ut på plats – det är "först till kvarn"
som gäller! Vi kan ta emot 20 personer/visning.

Aktiviteter som pågår hela dagen:

• Vi visar Ockelbo-skotern, Ockelbo-bilen och Ockelbo-båten hela dagen i samarbete med
samlare och entusiaster.
• Vi visar arkeologiska fynd från Ockelbo i Faktarummet.
• Vi visar textilier från Ockelbo i Ulfsparresamlingens studierum.
• Vi visar arkivhandlingar och böcker med anknytning till Ockelbo.
• Fråga vår arkeolog Bo Ulfhielm om arkeologi i Ockelbo.
• Fråga vår byggnadsantikvarie och Järnrikets antikvarie Joel Ringh om byggnader i Ockelbo.
• Läs litteratur om länet, historia, arkeologi, konst, textil och mycket annat i biblioteket.
• Sök i våra bildsamlingar bland en halv miljon fotografier från länet. Ta del av bildbyråns
arbete med att digitalisera våra bildsamlingar.
• Fråga om våra arkiv.

Praktikanterna virrar runt bland museets föremål i magasinet!!

Vi började dagen med att ta en titt i magasinet där alla föremålen finns. Där inne fick vi välja en valfri sak som vi sedan skulle fota, och vi valde den här detaljrika kannan... Mats tyckte dock att den var väldigt tråkig.

Sedan ställde vi fram lamporna och justerade ljuset för att få fram en bra bild. Han visade oss hur man skulle ställa in kameran på bästa sätt med slutartid, bländare, vitbalans och ISO-grader. En annan bra sak som vi fick lära oss var hur man fotar tillexempel glas och porslin utan att få en speglande reflektion i föremålet. Man använder sig utav ett svart skynke med ett hål i mitten där man sticker ut objektivet, då tar det upp reflektionerna så man slipper få den speglande bilden i tillexempel glaset.

Den här praktikveckan har varit väldigt lärorik och vi har fått tagit del av en massa nya saker som vi kommer ha nytta av framöver. Vi vill tacka all trevlig personal på Länsmuseet för den här veckan & all tid som de lagt ner på oss.

Emelie Östman & Martina Sjölund

En fotografpionjär i Hälsingland

Ibland gör vi fynd i bildarkivet! Som när vi nyligen hittade en kartong med påskriften "Forsbäcks bilder". Kartongen visade sig innehålla två hundra fotografier från den kände fotografen Per Johan Forsbäck (här till höger en bild från hans 80-årsdag 1921).

Om PJ Forsbäck har Svenning Forsling skrivit i hembygsbladet Alir anor. I Skogs hembygdsförenings fotostuga finns dessutom ett rum med en utställning om socknens store fotograf. Och i DiBiS databas på Nätet finns över tre tusen fotografier från Forsbäcks kamera.

Per Johan Forsbäck föddes på nyodlingen Lundbacka i byn Löten i Skog år 1841. I mitten av 1860-talet skaffade Forsbäck en kamera och började fotografera bygden och dess invånare: konfirmandgrupper, bröllopsfester och badgäster. Bilar inte att förglömma; nedan den första bilen i Skog, en engelsktillverkad Messing-Ford.

Gården i bakgrunden är Forsbäcks hem, Lundbacka. I baksätet sitter fru Frölund i tjusig hatt och bredvid henne Forsbäcks andra hustru, "Mor Lena" (född Andersson), som han gifte sig med 1867. Vem chauffören är förtäljer dock inte historien.

Forsbäcks tidigaste bilder är från mitten av 1860-talet, bl a ett "sjelvporträtt" från 1864. Det var tidigt för en bygdefotograf i södra norrlands inland. Bilden nedan visar en båt vid Skogs ångbåtsbrygga i sjön Bergviken. På skylten ombord står det "Till Segersta", men hugade passagerare får nog tåla sig till våren ...

Svenning Forsling var vänlig nog att titta på våra "återfunna" forsbäcksfotografier och kunde konstatera att han inte kände igen motiven sedan tidigare. Upprymda av att ha hittat "nya" motiv från Forsbäcks kamera satte vi genast igång att digitalisera samlingen. Och snart kommer bilderna att finnas tillgängliga och sökbara på Länsmuseets webbdatabas.

Varför just dessa fotografier hamnat hos oss - och var glasplåtarna som pappersbilderna kopierats ifrån är någonstans - kommer vi förhoppningsvis att få reda på i framtiden ...

När Läkerol flög världen runt i en zeppelinare

Graf Zeppelin landar i Los Angeles. Bilden är tagen från http://www.airships.net.  

I Länsmuseet Gävleborgs ägo finns Ahlgrens Tekniska Fabriks AB:s historiska arkiv. Det innehåller all marknadsföring och produktinformation runt fabrikens tillverkning och särskilt den produkt företaget är mest känt för, halstabletten Läkerol.

Företagets ägare och driftige chef, Adolf Ahlgren, var känd för sin stora kunskap inom marknadsföring. Han tog alla chanser att föra ut sina produkter med Läkerol i spetsen. Detta ledde till många anekdoter om hans försäljarförmåga. En gång fick han kommentaren: ”Men herr Ahlgren, tänk så mycket pengar ni hade kunnat ha idag om ni hade lagt ner så mycket på reklam!” varpå Adolf rappt svarade ”Ja, och tänk så många tabletter se´n!”

Ett av de tillfällen Adolf utnyttjade för att föra den lilla tabletten bokstavligen jorden runt var på det tyska luftskeppet Graf Zeppelins världsomflygning 1929, den första någonsin av ett luftskepp. 

Det gigantiska luftskeppet, som mätte 258 meter från nos till akter, lämnade den amerikanska luftskeppsflygplatsen Lakehurst utanför New York för tyska Friedrichshafen i början av augusti 1929. Sedan gick resan till Tokyo, Tokyo till Los Angeles, Los Angeles till Lakehurst och slutligen från Lakehurst tillbaka till hemmahamnen Friedrichshafen som man ankom till knappt en månad senare.

Så här såg Läkerolasken ut 1929.

Ahlgren såg till att dokumentera händelsen genom att utnyttja den i ett så kallat reklamintyg. I Ahlgrens Tekniska Fabriks arkiv finns ca 3000 sådana reklamintyg, korta beskrivande texter av dåtidens kända med deras signatur. Texterna handlar om tablettens förträfflighet och användes under flera decennier i marknadsföringen.

Ett av intygen berättar alltså att Läkerol funnits ombord under världsomflygningen. Det är signerat ”H. Kubis”. Läkerol hade kommit till ”god användning”, ”särskilt vid förkylningssymptom hos resenärerna”:

Heinrich Kubis, som skrivit under detta sakliga intyg, skulle komma att ha en fantastisk livshistoria. Han räknas som världens första flygvärd då han tillträdde sin tjänst på det tyska luftskeppet Schwaben 1912. Han tjänstgjorde på alla de första tyska luftskeppen varav de flesta flög inrikes i Tyskland.



Interiörbild från Graf Zeppelin. Mannen i svart kostym som står i bakgrunden är Heinrich Kubis. Bilden är tagen från http://www.airships.net.  



Åtta år senare skulle Kubis återvända till Lakehurst på ett annat luftskepp, Graf Zeppelins systerskepp Hindenburg. Kalendern visade den 6 maj 1937. När det stora och för tillfället vätgasfyllda luftskeppet närmade sig landningsplatsen och sjönk i höjd slog plötsligt flammor upp från det tygklädda och aluminiumspulverbeströdda skrovet. Inom mindre än en minut låg det stora skeppet på marken i ett eldhav. Av de 97 ombordvarande omkom 35 personer.

De många överlevande kan till dels tacka Heinrich Kubis för sina liv. Han fanns vid brandens start i matsalen, som var hans arbetsplats, och uppmanade passagerarna att hoppa ut från den brinnande farkosten och på så sätt rädda sig. När alla var i säkerhet hoppade han också själv ut. Han gav också sitt vittnesbörd i den efterföljande undersökningen. Orsaken till branden var att den mycket brandfarliga vätgasen förmodligen hade antänts av statisk elektricitet.

Fastän den idag kända katastrofen egentligen berodde på en tillfällighet blev radioreportern Herbert Morrisons direktsända reportage från olyckan världsberömt och räknas idag som ett av de kanske mest gripande radioinslag som gjorts. Hans desperata gråt och chockade röst berör ännu lyssnaren. Resultatet blev att de en gång populära och nyskapande luftskeppen nu blev ansedda som livsfarliga och togs snabbt ur trafik.

Heinrich Kubis återvände till Tyskland där han avled under 1970-talet, drygt 80 år gammal.

I would like to thank Dan at www.airships.net for permission to use the photos!

Bergmans stenyxa

Vad har en stenåldersyxa i Länsmuseets arkeologiska magasin med den berömde filmregissören Ingmar Bergman att göra? Rätt mycket, skulle det visa sig när vi forskade djupare i saken.

Själva yxan är en rätt vanligt - men fin - så kallad spetsnackig yxa från den period av stenåldern när man började bruka jorden i Sverige, för omkring 6000 år sedan.

För snart 100 år sedan plockades yxan upp ur en åker i Rörberg av pastorn i Forsbacka, Erik Bergman. Det var i alla fall han som skänkte den till Gestriklands Fornminnesförening, som han var ledamot (medlem) i. Sin samling av fornsaker förvarade föreningen i ett rum på nuvarande Vasaskolans vind.

I årsberättelsen för 1917 står berättat om gåvan från pastor Bergman. Året därpå flyttade Erik Bergman med sin familj till Stockholm för att verka som kyrkoherde och hovpredikant. Knappt hade dom hunnit slå sig ner på Östermalm innan en son, lille Ingmar, kom till världen. Och resten är, som man brukar säga, en helt annan historia ...

Gestriklands Fornminnesförenings samling finns idag på Länsmuseet Gävleborg. Där finns också femton tusen glasplåtar från Gustaf Reimers porträttatteljé, vilken Erik Bergman besökte 1914 för att låta fotografera sig. I Länsmuseets Faktarum kan man läsa Fornminnesföreningens årsberättelser. Varmt välkomna att forska själva!