Erik Bergman och Gästriklands hemslöjdsrörelse

Erik Bergman. Bild från Länsmuseet Gävleborgs bildarkiv.

Sedan några månader tillbaka har vi letat uppgifter till vår bok om Hedvig Ulfsparres och Per Erikssons liv och arbete inom hemslöjdsrörelsen och järnhanteringen i Gästrikland, hela länet och faktiskt stora delar av Sverige. Vi har många intressanta arkiv med mängder av material, till exempel Gästriklands Hemslöjdsförening och Hedvigs eget arkiv. Vi går igenom dessa för att sammanställa fakta för att bilden av tiden och människorna ska bli så komplett som möjligt.

En av våra senaste upptäckter gäller Ingmar Bergmans far, Erik. Det är nog inte så känt att Ingmars föräldrar hade en stark koppling till Gävle men även övriga länet. Ingmars farföräldrar, Alma Eneroth och Axel Bergman, fick ett kort äktenskap. Axel dog redan efter tre år, då bodde familjen i Mörbylånga på Öland. Alma, född i Mo strax väster om Söderhamn år 1854, flyttade med sin lilla son Erik till sin mor i Söderhamn i slutet av 1880-talet.

I början av det nya seklet flyttade Alma och Erik till Gävle. Här växte Erik upp och han tog så småningom studentexamen i Gävle innan han flyttade till Uppsala för teologistudier. Han blev prästvigd 1912 och året därpå gifte han sig med Karin Åkerblom. Hon har också en tydlig Gävle-anknytning; hennes far, Johan Åkerblom, var trafikchef vid Gävle-Dala Järnväg. Erik och Karin bodde först i Gävle men flyttade sedan till Forsbacka där Erik blev pastoratsadjunkt 1913. De bodde i ett vackert hus på bruksområdet.

Ebba Fick talar i telefon. Hon och Erik planerade en vävkurs i Forsbacka. 

Erik var intresserad av sin hembygd och såg till att Gestriklands Fornminnesförening fick en vacker stenyxa som vi detaljerat berättat om ett tidigare inlägg på vår blogg. Han skänkte yxan till föreningen år 1917. Samma år hade Erik också kontakter med hemslöjdsrörelsen. Vi har hittat ett brev från Erik till Gestriklands hemslöjdsförenings drivande kraft och stöttepelare, Ebba Fick. Brevet handlar om en slöjdkurs som ska anordnas i Forsbacka. Brevet förvaras i Gestriklands hemslöjdsförenings arkiv som är i vår ägo:

Klicka på bilden för att se en större version!

Forsbacka d. 31 Aug. 1917

Fröken Ebba Fick

Gefle

I enlighet med vårt samtal angående anordnadet af en hemslöjdskurs i Forsbacka jämte utställning och föredrag, så ber jag få meddela Fröken Fick, att jag satt mig i förbindelse dels med Fru Sjögren dels med öfverläraren vid härvarande skolor och att vi alla äro synnerligen tacksamma, om vi kunde få en dylik kurs anordnad här. Bästa tiden med hänsyn till lokal vore 7 januari – 5 februari 1918, då ingen läsning förekommer och två stora, präktiga skolsalar, som kunna förenas genom skjutdörrar, stå till förfogande. Beträffande bostad och mat åt lärarinnan har Fru Sjögren lofvat att draga försorg om, att sådant beredes ant. på brukshotellet el. och på annat lämpligt ställe.

Då jag reser bort i morgon och blir borta sept. månad, så har jag varit angelägen att få meddela Fröken Fick detta i så god tid som möjligt, så att vi inte gå förlustige denna kurs.

Men jag beder att få vidare återkomma.

Med utmärkt högaktning

Erik Bergman

Kursen hölls 14-31 januari 1918, enligt hemslöjdsföreningens styrelseberättelse. Antalet deltagare blev 13 och det framhålls särskilt i berättelsen att ”lärarinnans logis och vivre bekostades välvilligt av Forsbacka bruk”.

Denna kurs var förmodligen något av det sista Erik Bergman hann med att göra för det lokala kulturlivet. Familjen flyttade nämligen till Stockholm. Från 15 augusti 1918 är familjen överförd från Valbo församling, som Forsbacka ju tillhör, till Hedvig Eleonora församling där Erik hade fått tjänst. Hans karriär kröntes så småningom av utnämnandet till hovpredikant.

Utdrag ur Valbo församlingsbok 1915-1925. Här står Ernst Ingmar Bergman införd som yngsta barn. Familjen är överstruken eftersom de flyttat från församlingen.

Karin avled 1966 och Erik fyra år senare, 1970. De är båda begravda i släktens gav i Söderhamn. Ingmar Bergman avled i juli 2007 och är begravd vid Fårö kyrka på Gotland.

Läs mer om Ingmars koppling till Gävleborgs län i Börje Björklunds artikel "Ingmar Bergmans hälsingerötter" i Hälsingerunor 1992!

Kungsgården - en av Gästriklands mest anrika herrgårdar



Kungsgården på 1950-talet.

Kungsgårdens herrgård är en gammal bosättning. Den nämns första gången 1293 under namnet Wijbol. Under början av 1500-talet börjar namnet Kungsgården förekomma. Gården låg under kronan men byttes bort till Peder Andersson.

Under sent 1600-tal var herrgården och dess marker i släkten Uhrs ägo. Runt år 1760 anlades en stångjärnshammare som fick namnet Uhrfors. Det var också släkten Uhr som byggde om bostadshuset till sitt nuvarande utseende. Gården såldes senare till en släkting, Robert Fredrik Petré på Hofors och Hammarby bruk och ärvdes så småningom av hans son Thore Petré.

Under 1870-talet anlades ett finvalsverk. Petré-familjen gick i konkurs under sent 1870-tal och då lades Kungsgården under Hofors bruk. För att ordna upp företagets ekonomiska situation tog den nya ägaren A. O. Wallenberg år 1890 in den redan då välkände Per Eriksson. Han hade då utmärkt sig för sina goda kunskaper som förvaltare på det stora Finnåkers gods utanför Fellingsbro. Per Eriksson blev kvar på Hofors och kunde snart titulera sig brukspatron.

Under början av 1890-talet ödelades valsverket av en brand. År 1895 såldes Kungsgården av Hofors bruk. Herrgården stod länge tom och förföll.

Hedvig Ulfsparre (1877-1963).

Per Eriksson köpte dock själv Kungsgårdens herrgård 1925. Han hade tänkt bosätta sig där och bedriva jordbruk i stor skala men avlider redan 1928. Hedvig Ulfsparre, vars stora textilsamling Länsmuseet äger, var värdinna hos Per Eriksson fram till hans död. Hon ärvde då hela deras hem och Kungsgården och flyttade dit. Hedvigs syster Lotte bodde där redan eftersom hon hade hand om nyanlagda jordbruket och även sett till att herrgården hade renoverats.

Under årens lopp tog de ofta emot gäster och många är de prominenta gäster som besökt Kungsgårdens herrgård. Bland ett stort antal gäster kan nämnas konstnären och folkbildaren Gustaf Ankarcrona, landshövdingskan Eveline ”Lulla” Hamilton, landshövdingeparet Sven och Maja Lübeck, museichef Philibert Humbla, konstnärerna Ecke Hedberg och Wilhelm Smith samt medlemmar ut familjen Wallenberg. Hedvig bodde här fram till sin död 1963.

Flygfoto över Kungsgrådens herrgård från 1940-talet.

Efter en lång utredning om hennes kvarlåtenskap övergick Kungsgården så småningom i Hushållsningsällskapets ägo. Sällskapet hade då sedan 1950 funnits på Kungsgården då man byggde sin kursgård strax bakom herrgårdens stora ekonomibyggnader. Deras verksamhet skulle finnas kvar i ett halvt sekel. I början av 2000-talet såldes herrgården till en privatperson och är ännu privat ägo.